Grönland har varit danskt i århundraden, till början en koloni, nu med ett stort och allt mer utvecklat självstyre. Till ytan gör Grönland Danmark till världens tolfte största nation. Grönland har 56 000 invånare på drygt två miljoner kvadratkilometer som till 80 procent täcks av en massiv inlandsis.
För ett år sedan ville Donald Trump till världens häpnad ”köpa” Grönland. Hans utspel fick Danmark att reagera rejält och grönländarna blev förstås upprörda, de var inte till salu.
Men frågan har inte lagts på is. I Svenska Dagbladet berättar Jonas Gummesson om Grönlandsfrågans fortsatta utveckling och dess bakgrund i ett kusligt maktspel mellan stormakterna USA, Ryssland och Kina. Det handlar om militärstrategi och om ekonomi och råvaror.
Under andra världskriget och den tyska ockupationen av Danmark bröts förbindelserna mellan Danmark och Grönland, som lät USA upprätta militära anläggningar på ön. Sedan dess svarar USA för öns militära försvar, som också används i det amerikanska försvaret.
Redan under andra världskriget tog Grönland steg mot ökad självständighet. Danmark var i tyska händer och kontakten bruten. Grönlänningarna lät då USA upprätta militära anläggningar. Sedan dess är det USA som står öns försvarar och dessutom utnyttjar installationerna för eget skydd.
Efter krigsslutet erbjöd dåvarande presidenten Harry S Truman Danmark 100 miljoner dollar för att göra Grönland till en del av USA. Det var 1946.
Någon affär blev det som väl var inte.
Sommaren 2019 smälte gigantiska mängder is på Grönland. Brittiska The Guardian nämnde i mars i är att man uppskattat att den smälta isen på Grönland 2019 uppgick till 600 miljarder ton is. Som en följd härav höjdes på bara fyra månader den globala havsytans nivå med 2,2 millimeter.
2.2 millimeters havshöjning globalt efter fyra månader grönländsk sommar. Kan den accelererande globala klimatkrisen illustreras tydligare?
Issmältningen på Grönland förändrar snabbt möjligheterna att exploatera råvaror på väldiga nya områden. Samtidigt ökar olika aktörers intresse av att kontrollera Arktis, särskilt USA, Ryssland och Kina.
På ön finns rika metallfyndigheter – järn, koppar, zink – och även ovanliga jordartsmetaller med stor betydelse för teknik- och försvarsindustrin i världen.
