Etikettarkiv: Småland

Den 24 april kommer kriget till Sverige med jähtteövningen Aurora 23

Den 24 april kommer kriget till Sverige: inte som ”inte som riktigt krig, bara som militärövning, men ändå”. 26 000 soldater och annan militär personal deltar.

Aurora 23 heter denna, den största militärövningen i Sverige på 30 år. Den kommer att märkas i stora delar av landet. 

Runt 26 000 personer deltar i militärövningen. Ett antal krigsplacerade som gjort värnplikt eller är tidvis tjänstgörande soldater har inför Aurora fått inkallelseoder. När mobiliseringsmeddelandet går ut via Sveriges radios P4-kanaler den 24 april, ska de åka till sina förband för att hämta utrustning och sättas in mot den fiktiva fienden.

Sveriges förmåga att ta emot utländsk militär hjälp enligt det så kallade Värdlandsavtalet blir ett av de viktigaste övningsmomentet. Förutom svenskar deltar soldater från 13 länder. Från Norge kommer cirka 700 amerikanska marinkårssoldater. Ett hundratal brittiska soldater skall säkra hamnen i Oskarshamn och flygplatsen så att Sverige kan ta emot en motoriserad skyttebataljon på 1000 finska soldater.

Förutom Jas 39 Gripen skall även till brittiska Typhoon och finländska F18 öva. Stridsbåtar och korvetter ska öva längs kusterna i södra Sverige. USA deltar med en jagare.

Det är främst i Skåne, Småland och på Gotland som Aurora kommer att synas och höras.

    Stridsövningarna sker främst på övningsfält i Småland och Skåne. Över Rinkebyfältet i Skåne kommer 120 polska fallskärmsjägare att hoppa för att skydda en fientlig landstigning.

Aurora 23 pågår 17 april – 11 maj. I Skåne kommer övningarna att hålla till På flera platser:

Ystad: Övningar både på skjutfält och i tätort. Skottlossning med lös ammunition. 26 april-10 maj.

Hässleholm: Militära transporter 3 – 11 maj till och från övningsområden.

Kristianstad: Stridsövningar på övningsfält. Fallskärmshoppning över Rinkaby. Transporter av tunga stridsfordon. Flygverksamhet. 24 april-11 maj.

Simrishamn: Skarpskjutning med Archerartilleri, stridsvagn 122, stridsfordon 90, granatkastare och stridsflyg Jas Gripen på Ravlunda skjutfält. 24 april-11 maj

Lund, Sjöbo: Strider med tunga stridsfordon på övningsfält. Förband grupperar på civil mark. Tunga transporter på civila vägar. 24 april-11 maj

Källa: Försvarsmakten.

Många är kritiska mot Aurora 23. Särskilt i Skåne finns planer på en rad protestmöten, skriver Ingalill Bjartén. Platsen är ännu inte fastställd men kan bli den 18/4 kl 17 på Tinas Bullen och Bönan Café i Tomelilla.

Nätverket Nej till Nato i Helsingborg har enats om den plattform som ligger till grund för manifestationen i staden som kommer att hållas i Ångfärjeparken väster om Hamntorget. Detta kommer att ske lördagen den 22 april kl. 14.00. Plattformen utformad som ett flygblad som vi kommer att dela ut kommande två fredagar och lördagar. Manifestationen kommer bara att framställa krav som rör Sverige och Nato och inga organisationsfanor och liknande kommer att finnas med. Alla som är emot Nato och kärnvapen och för fred kommer att kunna delta.

En av talarna är Sören Sommelius Kulturskribent och författare från Helsingborg.

Flygblad och affischer kommer att finnas på Enhetsgruppens lokal, Furutorpsgatan 71, onsdagar kl. 17 – 18.30, torsdag 13/4 kl. 17 18.30.

” Låt oss bli många som visar vår fredsvilja och som vill bevara vår alliansfrihet”, skriver Nätverket Nej till Nato i Helsingborg genom Lasse Persson, so2lasse@gmail.com

Thage G och Elin Wägner själsfränder för freden

Porträtt av Elin Wägner bakom hennes telefon på Elin Wägner-museet Lilla Björka i den småländska byn Berg, norr om Växjö. Foto Sören Sommelius.

”Där borta stod Svenska Akademins ständige sekreterare Anders Österling, Jag fick överräcka en krans åt honom och andra som hade kommit till byn för att delta i begravningen av Elin Wägner.”

Året var 1949. Thage G Peterson, uppväxt i byn och son till kyrkvaktmästaren i Berg, pekar på det hörn där Österling fick en krans av honom, längst fram i småländska Bergs kyrka, i skogsmarkerna tre mil norr om Växjö. I september 2021 håller han föredrag i Bergs kyrka om sin relation till den 51 år äldre Elin Wägner.

Utgångspunkten är den bok om Elin Wägner som Thage G Peterson skrivit och som utkommer i dagarna, ”Elin i mitt liv”, med underrubriken ”Om Elin Wägner och mitt unga jag” (Carlssons förlag).

Boken är berättelsen om den speciella och avgörande relationen mellan kyrkvaktmästarens son och den uppburna författaren och akademiledamoten Elin Wägner som under en stor del av sitt liv hade Berg som sin fasta boplats i det hus som nu är museum, Lilla Björka. Deras relation kom att påverka och prägla den unge Thage djupt.

– Min bok är ingen biografi utan en berättelse om min livslånga ”kärlek” till Elin.

Thage G Peterson på Kafé Annorledes på Norra Storgatan i Helsingborg, i det hus där Elin Wägner arbetade som journalist på Helsingborgs-Posten i början av förra seklet, liksom senare Birger Sjöberg. Foto: Sören Sommelius.

Thage G Peterson blev socialdemokratisk politiker under Olof Palmes tid och under många år en av dennes närmsta medarbetare, som bland annat samordningsminister och industriminister, senare justitieminister, försvarsminister och riksdagens talman. I alla år drevs han av Elin Wägners ideal, freden, jämlikheten och miljön.

De senaste åren har han hållit talrika föredrag över hela landet, om freden och den svenska alliansfriheten, talat sig varm mot svenskt deltagande i Afghanistankriget och mot ett svenskt Natomedlemskap – och berättat om Elin Wägner.

Elin Wägner var en föregångare. De frågor som var hennes har bara blivit alltmer angelägna och kan delvis sammanfattas med hennes devis ”Fred på jorden och fred med jorden”.

Thage G Petersons allra första minne av Elin Wägner är från krigsåren. Hon har kommit hem till hans pappa som också är fritidsfrisör. Pojken sitter på en stol och lyssnar på faderns och Elins samtal om de kusliga krigshändelserna i Europa medan hon blir klippt. Många gånger följer han med henne på vandringar genom Bergs by, ofta under tystnad – eller sitter på en av bänkarna på kyrkogården medan Elin förklarar för honom vad demokrati är.

Kort tid efter Elins död gick den då 16-årige Thage runt i byn på sin ”tiggerirunda”, för att samla in pengar till en scoutstuga. Samtidigt talade han om Elin Wägner med byborna och samlade in vad de kunde berätta. Sedan dess efter sjuttio år finns nu dessa med som en pusselbit i Thage G Petersons ”Elin i mitt liv”.

I dess allra sista ord skriver författaren att det finns många anledningar till att i dag sakna Elin Wägner:

”Elin hade behövts i dag som en ropande röst för att stoppa det pågående övergivandet av Sveriges neutralitet och militära alliansfrihet. Detta särskilt i en tid då den svenska kultureliten inte hörs av och de politiska ungdomsförbunden är tysta som kyrkråttor.”

Fotnot 1: Thage G Petersons föredrag (som fick dubbleras till följd av stort publikt intresse) avslutade Elin Wägners-sällskapets ambitiösa årliga vecka om Elin Wägner i Växjö och i Berg.

Fotnot 2: I nya numret av Folket i Bild (nr 9 2021) finns en stor intervju med Thage G Peterson om den nya boken, ”Med Elin Wägner som ledstjärna”, skriven av tidskriftens redaktör Stefan Westrin.

Elin Wägners hem under många år, Lilla Björka i småländska Berg, nu hennes museum. Foto: Sören Sommelius.

Mattias Karlsson tycker att lamadjur är sura

SD:s ”chefsideolog” Mattias Karlsson i sin småländska by. Skärmdump från SVT:s dokumentär om honom.

Filmaren Kalle Segerbäcks dokumentär ”Mattias Karlsson – året fram till valet” visades i SVT i onsdags i förra veckan (och kan ses på SVT/Play till den 15 september). I presentationen heter det att Karlsson har kallats Sverigedemokraternas chefsideolog och att han är kontroversiell och stridbar. Och vidare att: ”Filmen skildrar strategiarbete, möten med medier, valtal, debatter och diskussioner i partitoppen. Samtidigt försöker Mattias Karlsson hålla ihop sitt privatliv.”

Kalle Segerbäck är gammal klasskamrat med Mattias Karlsson. Det gör säkert ingången till filmen enklare, även om det mellan dem inte finns något slags samförstånd.

Mattias Karlsson har haft en utsatt position i svenskt politiskt liv, tills han i dagarna lämnar posten som SD:s gruppledare i riksdagen. Det har säkert varit påfrestande. I filmen ser vi honom med sin mamma och sin lurviga hund i hans röda stuga i Älmeshult i Småland. Han slipar sin lie. Han har förlorat körkortet och ska köra upp. Flickvännen har gjort slut. Han själv är utbränd. Det är lätt att tycka synd om honom.

Samma dag som filmen sänds läser jag i Dagens Etc om hur ”SD-toppar sprider myt om folkutbyte”. Partisekreteraren Richard Jomshof, har i en riksdagsmotion skrivit att det svenska folket är på väg att ”bli en minoritet i sitt eget land”. Det är en konkret påminnelse om dagens sverigedemokrater inte är vilket parti som helst. Man indelar svenska medborgare i riktiga svenskar och andra. De riktiga svenskarna utmärks av att de är bärare av ”svenskhet”, vilket är omöjligt för icke-riktiga svenskar. Öppen rasism, för att tala klartext.

De avgörande frågorna om Mattias Karlssons ideologi och ur han kommit fram till sina åsikter, de berörs inte. 

Småländska lamadjur är ”sura och otrevliga”, menar Mattias Karlsson.

I en scen bränner det till. Det finns (artfrämmande utländska, osvenska) lamadjur i den småländska byn. ”Folk tycker inte om dem de är så sura och otrevliga”, tycker Karlsson, i linje med sin ideologiska vi och dom-hållning. Här kunde ha ställts följdfrågor, men så blir det inte.

Författaren Martina Montelius reagerar, också i Dagens Etc. Hon är upprörd

”Jag undrar bara om det alltså är allmän konsensus nu i Sverige, att SD är ett parti bland andra, med skämtande, mentholrökande killar och tjejer som bara försöker utföra sitt hårda arbete som “svenska landslaget i politik”, som Jimmie kallar dem i filmen.

Jag tycker fortfarande att deras partiprogram är skakande läsning.”

Högerextrema och nationalistiska Sverigedemokraterna är inte ett parti vilket som helst. I SD:s ideologi finna ingen respekt för alla människors lika värde. Och Mattias Karlsson är inte med Martina Montelius ironiska formulering ”en trevlig kille som börjar bli utbränd”.

Samma vecka som filmen visas kungör KD:s Ebba Busch Thor att hennes parti nu kommer att inleda förhandlingar med SD i enskilda sakfrågor, även migration”. Några dagar senare hakade moderaterna i princip på. Det som skedde har beskrivit som ett historiskt brott, som hos många väcker obehag och fasa. Historiens facit förskräcker, när det gäller konsekvenserna av att högerpartier samarbetar med högerextrema.

För övrigt undrar jag av Ebba Busch Thor tycker om lamadjur. Är de ”osvenska”??

Ebba Busch Thors kristdemokrater ska börja behandla SD som vilket parti som helst.