Etikettarkiv: Sipri

Kuslig kapprustning med dollarmiljarder

US Army. Bild: worldatlas.com.

När världen drabbas av pandemi fortsätter kapprustningen med dollarmiljarder. Det är kusligt. I Trumps USA skulle coronan botas med rengöringsmedel – samtidigt satsades gigantiska summor på en ny generation förintelsevapen. 

Världens militära utgifter ökade till nästan 2000 miljarder dollar under 2020, skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på www.sipri.org, i sin årliga rapport. USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien, hade de högsta utgifterna 2020 och stod tillsammans för 62 procent av rustningen i världen. För 26:e året i rad ökade Kinas militära satsningar.

USA – med världens högsta militära utgifter – fortsatte kraftigt öka (+4,4%) under 2020 till $778 miljarder, konstaterar SIPRI.  Med världens största vapensatsningar stod USA för 39% av de totala utgifterna under 2020 (vilket innebär en ökning för tredje året i rad).

”Ökningarna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt – som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram. ”Det reflekterar den växande oron över upplevda hot hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”.

Kina – hade de näst högsta militärutgifterna i världen 2020 och ökade med 1,9% till $252 miljarder. Kina sticker ut som det enda land i världen som inte ökat sin militära börda 2020 trots ökade militärutgifter, vilket beror på dess positiva tillväxt av BNP föregående år.

Ryssland hade avsevärt lägre utgifter (minus 6,6 procent) än sin ursprungliga försvarsbudget för 2020. Ändå ökade de ryska militärutgifterna (med 2,5 procent) för andra året i rad, till 61,7 miljarder dollar, villket motsvarar mindre än åtta procent av USA:s militära satsningar.

”Vi kan med viss säkerhet säga att pandemin inte haft någon avgörande inverkan på världens militärutgifter under 2020”, menar Diego Lopes da Silva, likaså forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter. ”Det återstår att se om länderna kommer att bibehålla nivån på militärutgifterna under pandemins andra år”.

I nästan alla Natos medlemsländerökade den militära bördan under 2020. Den ekonomiska pandeminedgången gjorde det lättare för medlemsländerna att nå alliansens utgiftsmål om 2% eller mer av BNP till militären.  Alliansens riktlinje för utgiftsmålet uppnåddes med en ökning från 9 till 12 medlemsländer.

”Trots att fler NATO-medlemmar lade mer än två procent av sin BNP på militära utgifter under 2020, hade detta i en del fall troligen mer att göra med den ekonomiska nedgången på grund av pandemin än ett medvetet beslut att nå alliansens utgiftsmål”, fortsätter Lopes da Silva.

Med totalt 59,2 miljarder dollar i militär satsningar hade Storbritannien de femte högsta utgifterna i världen under 2020, vilket var 2,9 procent högre än under 2019. Tyskland ökade sina militär utgifter med 5,2 procent till 52,8 miljarder dollar, vilket gjorde landets vapensatsningar till de sjunde största i världen 2020. Militärutgifterna över hela Europa ökade med 4,0 procent under 2020.

Världens sammanlagda militärutgifter var 2020 $1981 miljarder, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från föregående år. Så här ser listan ut över de 15 länder som satsar mest på upprustning: 

TOPP 15 – ’Militära bördan’ anges inom vinkelparentes <n%> som procent av BNP, och SIPRI-uppskattning inom hakparentes [n%]. Procentuell ökning eller minskning inom parentes med +/-. Samtliga summor anges i miljarder US-dollar ($).

1 USA <3,7%> – $778 (+4,4%) – världsandel 39%.

2 Kina <[1,7%]> – [$252] (+1,9%) – världsandel [13%]

3 Indien <2,9%> – $72,9 (+2,1%) – v-andel 3,7%

4 Ryssland <4,3%> – $61,7 (+2,5%) – v-andel 3.1%

5 Storbritannien <2,2%> – $59,2 (+2,9%) – v-a 3,0%

Delsumma 1-5: $1 224 – världsandel 62%

6 Saudiarabien <[8,4%]> – [$57,5] (-10%)  – v-a [2,9%]

7 Tyskland <1,4%> – $52,8 (+5,2%) – världsandel 2,7%

8 Frankrike <2,1%> – $52,7 (+2,9%) – världsandel 2,7%

9 Japan <1,0%> – $49,1 (+1,2%) – världsandel 2,5%

10 Sydkorea <2,8%> – $45,7 (+4,9%) – v-andel 2,3%

Delsumma 1-10: $1 482 – världsandel 75%

11 Italien <1,6%> –  $28,9 (+7,5%) – världsandel 1,5%

12 Australien <2,1%> – $27,5 (+5,9%) – v-andel 1,4%

13 Kanada <1,4%> – $22,8 (+2,9%) – världsandel 1,1%

14 Israel <5,6%> – $21,7 (+2,7%) – världsandel 1,1%

15 Brasilien <1,4%> – $19,7 (-3,1%) – världsandel 1,0%

De femton nämnda länderna, däribland  de permanenta medlemmarna i FM:s säkerhetsråd, står för 81 procent av världens totala militära utgifter. 

De nordiska länderna ligger som följer:

Nr 28 Norge <1,9%> $7,0 (-0,1%), nr 32 Sverige <1,2%> $6,5 (+6,8%) och nr 39 Danmark <1,4%> $5,0 (+6,2%).

Fem av de 10 länder som har den högsta militära ”bördan”, räknat i militrära utgifter som procent av BNP, finns i Mellersta östern: Oman (11 %), Saudiarabien (8,4 %), Kuwait (6,5 %), Israel (5,6 %) och Jordanien (5,0 %).

Fotnot: SIPRI följer de globala trenderna och upprätthåller den mest omfattande och heltäckande databasen över militärutgifter i världen. Den uppdaterade militärutgiftsdatabasen finns tillgänglig på www.sipri.org.

Svenska vapen ANVÄNDS i folkmord i Jemen

Jag har bott här i mer än 15 år och att se mitt kvarter såhär gör mig väldigt arg och ledsen” säger 52-åriga Shaker Ali, som sitter vid det som en gång var ett torg i Aden, i södra Jemen.
Foto: UNHCR/Saleh Bahulais/Omvärlden.

Exporten av svensk krigsmateriel till den saudiledda koalitionen har dubblerats i jämförelse med året innan trots politiska överenskommelser om att stoppa den. Största mottagarland var Förenade arabemiraten, en diktatur som är del av den saudiledda koalitionen i kriget i Jemen, skriver Svenska Freds i ett pressmeddelande.

Uppgifterna bygger på de statistik som nyligen lämnades av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gällande Sveriges export av krigsmateriel under 2020.

Svenska företag exporterade detta år krigsmaterial för 16,3 miljoner kronor, vilket är en femdubbling sedan millennieskiftet. Det innebär att den svenska vapenexporten har mer än femdubblats sedan början av 2000-talet. De fem största mottagarländerna av svenska vapen är Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Pakistan och Ungern, d v s en majoritet av totalitära stater med ytterst bristfällig demokrati.

FOTO: STEFAN JERREVÅNG/TT
Fortsatt historisk hög export av krigsmateriel. Här Spaningsplanet Global Eye, som exporterats till Förenade Arabemiraten. Arkivbild.

Vapenexporten till den saudiledda koalitionen som strider i Jemen var under 2020 den största sedan krigets start, enligt Svenska Freds sammanställning. Sverige har levererat krigsmateriel till Förenade arabemiraten för mer än 3,2 miljarder kronor under förra året, vilket gör landet till den största köparen.

Merparten av denna summa är för köp av Saabs radar- och stridsledningssystem GlobalEye. 2019 framkom bevis om att systemets föregångare EriEye, använts av Saudiarabien i kriget.

Vapensystemen kan enligt fredsforskningsinstitutet Sipri ha en roll i att upprätthålla den saudiledda koalitionens blockad av Jemen. En blockad som hindrar mat, bränsle och andra förnödenheter att nå den utsatta befolkning som lider av en akut svältkatastrof.

Sverige är därmed djupt inblandat i den saudiska koalitionens hänsynslösa krig mot Jemen. Detta är oerhört upprörande, också därför att de flesta svenskar inte har vetskap om det. ISP:s rapporter tycks sällan vara nyhetsmässiga för många svenska medier.

– Italien och USA har nyligen omprövat och stoppat vapenexporten till den saudiledda koalitionen. Läget för befolkningen i Jemen har länge varit fullständigt katastrofalt men justitieminister Morgan Johansson och regeringen vägrar agera, ta sitt ansvar och omedelbart stoppa vapenexporten, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

2018 trädde ett nytt regelverk för krigsmaterielexport i kraft som säger att allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och brister i mottagarlandets demokratiska status ska utgöra hinder när ett företag ansöker om att få sälja krigsmateriel. Men dessa regler tycks också ISP strunta i.

Till det kommer att regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna i Januariavtalets punkt 70 slagit fast att Sverige principiellt inte ska “godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten”. Och ändå! Det är lätt att bli förtvivlad och förbannad. Hur kan ledande politiker acceptera att Sverige deltar i vad som skulle kunna betecknas som folkmord?

Situationen i Jemen beskrivs av FN som världens just nu värsta humanitära katastrof där 20 miljoner människor, 71 procent av befolkningen, är beroende av humanitär hjälp. FNs expertgrupp i Jemen varnade i en rapport från september 2020 om att länder som exporterar krigsmateriel till de stridande parterna inte kan säkerställa att dessa vapen inte kommer används för att begå krigsbrott.

Rustar världen för krig? Saab säljer till Jemen

Globaleye gjorde den första flygningen i början av 2018. Saab har med Förenade arabemiraten som hittills enda kund, sålt fem exemplar av planet. Den senaste order, två plan, hade en prislapp på 10 miljarder kronor. Foto: Stefan Kalm/Saab.

Krig har ofta föregåtts av stora militära rustningar. Gäller det i vår tid? I så fall finns stor anledning till oro.

Sverige har gjort gigantiska satsningar på amerikanska robotsystem för tiotals miljarder. Våra politiker bråkar om storleken på de militära satsningarna under kommande år, som om mera vapen gör världen tryggare, som om militarisering är enda sättet att bygga fred.

I dagarna publicerar Sipri, det svenska fredsforskningsinstitutet, statistik över vapenindustrins utveckling från 2017 till 2018. De hundra största vapenföretagen i världen har ökat sin försäljning med 4,6 procent, utan tillförlitlig statistik från Kina, som enligt Sipri sannolikt är det land i världen som efter USA lägger mest pengar på sin militär.

Därmed ligger rustningen i världen på den högsta nivån sedan slutet av det kalla kriget, konstaterar Svenska Dagbladet. Totalt satsade världens länder kusliga 17 000 miljarder kronor på militären under 2018.

Svenska Freds ordförande Agnes Hellström kommenterar Sipris rapport för Dagens ETC:

”Att hantera oro och upplevda säkerhetshot med militär upprustning ökar ju spänningarna och osäkerheten ytterligare.

USA har världens utan jämförelse största nationella vapenindustri och står nu för 59 procent av alla vapen som säljs i världen. Deras försäljning av vapen har på ett år ökat med 7,2 procent och uppgår nu till 246 miljarder dollar. De länder som ökade mest efter USA är Israel och Sydkorea.

I jämförelse med USA är Rysslands vapenindustri blygsam, 36,2 miljarder dollar, 0,4 procent lägre än året innan. Rysslands andel av den globala vapenförsäljningen har sjunkit från 9,7 procent 2017 till 8,6 procent 2018, men är tredje störst i världen efter USA och Kina.

På Sipris lista finns 27 europeiska företag, som tillsammans säljer för 102 miljarder dollar.

Svenska Saab (ägt av brittiska vapentillverkare••) ligger på 30:e plats på Sipris lista. Företagets försäljning av ”allt från ubåtar och stridsflygplan till kamouflagenät” har ökat med fem procent.

Saabs senaste order från Förenade Arabemiraten gäller ytterligare två övervaknings- och stridsledningsplan, Globaleye, till ett pris på 10,1 miljarder, som kompletterar tre tidigare plan av samma slag. Försäljningen genomförs trots Förenade Arabemiratens inblandning i det ohyggliga kriget i Jemen.

Saab har också gjort en stor försäljning av Jas Gripen till Brasilien, i dag ett land med djupa demokratiska brister.

Fotnot om svenska Saab, från Svenska Freds rapport från Saabs årsstämma 2019:

Saab medverkade på vapenmässan IDEX i Abu Dhabi i februari, för att marknadsföra sig mot den emiratiska militärindustrin. Detta trots att Sverige sedan april 2018 har ett nytt skärpt regelverk för svensk vapenexport och trots den svenska regeringsöverenskommelsen om att inte exportera krigsmateriel till de odemokratiska krigförande länderna i Jemenkriget.

Enligt Pieter Wezeman, på fredsforskningsinstitutet SIPRI, kan Saabs radarsystem Erieye och GlobalEye användas för att upprätthålla blockaden mot Jemen. En blockad som lett till vad FN kallar världens värsta humanitära kris. Enligt Rädda barnen kan så många som 85 000 barn under fem år ha dött som en följd av kriget där blockaden har en stor del.