”Skottland utmanar på nytt. Spricker Storbritannien?”, undrar Lena Karlsson redaktör vid Utrikespolitiska institutet, inför Skottlands kommande val.
Hennes utgångspunkt är att Det Skotska Nationalistpartiet (SNP) nu trycker på för att skottarna ska få en ny chans att folkomrösta om självständighet. Premiärminister Boris Johnson är inte alls lockad av idéen. Han har slängt ur sig att skottarna får vänta i minst 40 år på en ny folkomröstning. Men frågan är viktig i det kommande skotska valet den 6 maj.
Men Johnson är djupt impopulär i Skottland, som en elitskoleutbildad och privilegierad politiker som i hög grad anses gynna sina likar.
Skottarna vill ha en annan slags stat än det ärkekonservativa England, ett bakåtsträvande privilegiesamhälle. De var mot Brexit. 62 procent av skottarna ville stanna i EU.
I den förra folkomröstningen om självständighet 2014 förlorade självständighetssidan, när 55 procent röstade nej. Efter Brexit är läget ett annat enligt flera opinionsundersökningar.
Många skottar ser de nordiska välfärdsstaterna som en modell för att framtida Skottland. Det finns också historiska band till de skandinaviska länderna, band som bland annat kan vara påtagliga i ortsnamn.
Sedan folkomröstningen 2014 har SNP, som är Skottlands dominerande parti, bytt ledare. Nicola Sturgeon har lyckats nå ut till nya väljargrupper. Hon anses vara en av Storbritanniens mest dugliga politiker och en lysande kommunikatör, vilket har bidragit till det starka förtroende som många skottar har för hennes sätt att hantera coronapandemin, skriver Lena Karlsson.
Det finns flera självständighetspartier som tillsammans kan skapa en ”supermajoritet” i det skotska parlamentet vid det stundande valet. Det kan också bli så att SNP får absolut majoritet och därmed ökad handlingsfrihet.
Men det finns också splittring mellan dessa partier. SNP:s förre ledare Alex Salmond har bildat ett nytt parti, Albapartiet, samtidigt som han av nio kvinnor anklagas för sextrakasserier och våldtäktsförsök under sin tid som regeringschef.
Den skotska frågan väcker nervositet på 10 Downing street, fortsätter Lena Karlsson. Johnson hoppas att de ekonomiska stödpaketen i coronaepidemins spår ska få fler skottar att vilja stanna i Storbritannien.
Också Wales går till val i maj. Även där ökar stödet för självständighet, men är långt ifrån lika starkt som i Skottland.
Fotnot: Fakta om Skottland och frågan om självständighet:
2014: Nejsidan vinner folkomröstningen med 55 procent, Nicola Sturgeon tar över som regeringschef.
2015: SNP vinner 56 av de 59 skotska mandaten i det brittiska parlamentet.
2016: SNP vinner valet till det skotska parlamentet med 63 av de 129 mandaten.
2016: En majoritet av britterna röstar för att lämna EU, men i Skottland röstar 62 procent för att stanna kvar.
2017: I det brittiska parlamentsvalet får SNP 35 av de skotska mandaten, medan Skotska konservativa partiet går från ett mandat till 13.
2019: SNP gör ett bra val till det brittiska parlamentet och får 48 mandat, medan de konservativa bara får 6.
