Etikettarkiv: Nej till Nato

Den 24 april kommer kriget till Sverige med jähtteövningen Aurora 23

Den 24 april kommer kriget till Sverige: inte som ”inte som riktigt krig, bara som militärövning, men ändå”. 26 000 soldater och annan militär personal deltar.

Aurora 23 heter denna, den största militärövningen i Sverige på 30 år. Den kommer att märkas i stora delar av landet. 

Runt 26 000 personer deltar i militärövningen. Ett antal krigsplacerade som gjort värnplikt eller är tidvis tjänstgörande soldater har inför Aurora fått inkallelseoder. När mobiliseringsmeddelandet går ut via Sveriges radios P4-kanaler den 24 april, ska de åka till sina förband för att hämta utrustning och sättas in mot den fiktiva fienden.

Sveriges förmåga att ta emot utländsk militär hjälp enligt det så kallade Värdlandsavtalet blir ett av de viktigaste övningsmomentet. Förutom svenskar deltar soldater från 13 länder. Från Norge kommer cirka 700 amerikanska marinkårssoldater. Ett hundratal brittiska soldater skall säkra hamnen i Oskarshamn och flygplatsen så att Sverige kan ta emot en motoriserad skyttebataljon på 1000 finska soldater.

Förutom Jas 39 Gripen skall även till brittiska Typhoon och finländska F18 öva. Stridsbåtar och korvetter ska öva längs kusterna i södra Sverige. USA deltar med en jagare.

Det är främst i Skåne, Småland och på Gotland som Aurora kommer att synas och höras.

    Stridsövningarna sker främst på övningsfält i Småland och Skåne. Över Rinkebyfältet i Skåne kommer 120 polska fallskärmsjägare att hoppa för att skydda en fientlig landstigning.

Aurora 23 pågår 17 april – 11 maj. I Skåne kommer övningarna att hålla till På flera platser:

Ystad: Övningar både på skjutfält och i tätort. Skottlossning med lös ammunition. 26 april-10 maj.

Hässleholm: Militära transporter 3 – 11 maj till och från övningsområden.

Kristianstad: Stridsövningar på övningsfält. Fallskärmshoppning över Rinkaby. Transporter av tunga stridsfordon. Flygverksamhet. 24 april-11 maj.

Simrishamn: Skarpskjutning med Archerartilleri, stridsvagn 122, stridsfordon 90, granatkastare och stridsflyg Jas Gripen på Ravlunda skjutfält. 24 april-11 maj

Lund, Sjöbo: Strider med tunga stridsfordon på övningsfält. Förband grupperar på civil mark. Tunga transporter på civila vägar. 24 april-11 maj

Källa: Försvarsmakten.

Många är kritiska mot Aurora 23. Särskilt i Skåne finns planer på en rad protestmöten, skriver Ingalill Bjartén. Platsen är ännu inte fastställd men kan bli den 18/4 kl 17 på Tinas Bullen och Bönan Café i Tomelilla.

Nätverket Nej till Nato i Helsingborg har enats om den plattform som ligger till grund för manifestationen i staden som kommer att hållas i Ångfärjeparken väster om Hamntorget. Detta kommer att ske lördagen den 22 april kl. 14.00. Plattformen utformad som ett flygblad som vi kommer att dela ut kommande två fredagar och lördagar. Manifestationen kommer bara att framställa krav som rör Sverige och Nato och inga organisationsfanor och liknande kommer att finnas med. Alla som är emot Nato och kärnvapen och för fred kommer att kunna delta.

En av talarna är Sören Sommelius Kulturskribent och författare från Helsingborg.

Flygblad och affischer kommer att finnas på Enhetsgruppens lokal, Furutorpsgatan 71, onsdagar kl. 17 – 18.30, torsdag 13/4 kl. 17 18.30.

” Låt oss bli många som visar vår fredsvilja och som vill bevara vår alliansfrihet”, skriver Nätverket Nej till Nato i Helsingborg genom Lasse Persson, so2lasse@gmail.com

Efter 20 års krig lämnar Sverige Afghanistan

Svenska flaggan halas efter 20 års närvaro i Afghanistan. Foto: Försvarsmakten.

I ett kort pressmeddelande på ett tiotal rader noterar Försvarsmakten att Sverige efter nära 20 års närvaro i Afghanistan lämnar landet. Det heter bland annat:

””Lördag den 15 maj genomfördes en historisk flaggceremoni i Kabul. I närvaro av chefen för den multinationella styrkan Resolute Support Mission (RSM) den amerikanske generalen Scott Miller och stora delar av hans stab. På insatsens högkvarter halades den svenska flaggan efter nästan 20 års närvaro i Afghanistan.”

På sajten Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap reagerar en av sajtens redaktörer, Lars-Gunnar Liljestrand, och skriver ”att ingen av de politiskt ansvariga för Sveriges deltagande i kriget, vare sig från regeringen eller från riksdagen, hade funnit det mödan värt att komma. Försvarsattachén vid svenska ambassaden i Kabul fick representera Sverige.”

LIljestrand är besk:

”Annars har det under de 20 år Sverige krigat aldrig saknats svenska politiker som på plats velat framträda med svenska militärer och prisat insatsen och framgångarna i kriget.

Nu när alla vet att kriget var en katastrof vill ingen av de folkvalda ta i Afghanistanfrågan ens med tång.”

Inte heller Nato-ledningen ville skylta med tillbakadragandet. På organisationens hemsida – inte en rad.

Det har varit ett krig ”utan slut och utan mål”, konstaterar Lars-Gunnar Liljestrand. Kriget har – som alla krig – skapat lidande och död för den afghanska befolkningen. De insatser för människors bästa som festtalare gärna uppehållit sig vid, har varit begränsade eller obefintliga. Krigets kostnader har varit gigantiska, en miljardrullning utan like och utan tydlig insyn och kontroll.

På köpet har Sverige – med minimal debatt – genom sitt deltagande i det nykoloniala kriget fösts och knuffats allt längre in i Natos strukturer, vilket många menar skapar ett drastiskt försämrat säkerhetsläge för vårt land, som genom inte minst den alliansfria politiken länge levt i fred, trots krigiska grannar som Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet.

Lars Gunnar Liljestrand citerar Obaidullah Baheer, freds- och konfliktforskare vid Kardanuniversitetet i Kabul, som i Tolo News (21/5) analyserade USA:s avsikt med kriget. Det har hela tiden handlat om att hålla den afghanska ledningen nere, ställa land mot stad och backa upp de korrupta krigsherrarna för att säkerställa amerikanskt inflytande och dominans:

“The United States always kept the government of Afghanistan on the hinge of collapse and at the height of dependency lest it forget who was at the helm.”

Situationen med korruption och övergrepp från miliser och krigsherrar från tiden efter Sovjets uttåg och före talibanerna är, menar Baheer, i grunden densamma i dag. Talibanerna välkomnades då av stora delar av befolkningen. De tog inte makten i ett vakuum.

Denna som Baheer kallar strukturella ideologi som möjliggjorde talibanernas övertagande existerar än idag. Inget har i grunden förändrats.

Risken finns naturligtvis för ett fortsatt inbördeskrig mellan talibanerna och Kabul. Men om USA med sitt planerade lågintensiva bombkrig avser att fortsatt söka hålla landet nere och splittrat kommer konflikten att bli än mer blodig och långvarig.

Stopp för all utländsk militär intervention både på marken och i luften är ingen garanti för fred, men fortsatt inblandning utifrån gör med säkerhet situationen värre, avslutar Liljestrand sin viktiga text.

General Miller flankerad av försvarsattaché överste Johan Törnqvist till höger och förbindelseofficer överstelöjtnant Mattias Gleisner till vänster. Foto: Försvarsmakten.

”Försvarsbeslutet gör oss rädda”: Sverige storsatsar på militär upprustning

Up to 35,000 soldiers will take part in Nato military drills across Norway – the largest the country has seen since the Cold War. Övningen genomfördes i oktober och november 2018. Vid samma tidpunkt som ”Trident Junction,” genomfördes mindre militärövningar i Finland, Island och Sverige.

Försvarspropositionen som antogs av riksdagen den 15 december innebär större militära satsningar än på flera decennier, skriver 12 för freden aktiva, nio kvinnor och tre män, under rubriken ”Satsa på fred och alliansfrihet – inte på militär upprustning och Natosamarbete!”. Bland undertecknarna finns bland annat Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning) och Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato. I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

Det svenska försvarsanslaget ökar dramatiskt med den nya försvarspropositionen, med 44 procent från 61,6 miljarder 2019 till 87,7 miljarder 2025. Det rent militära försvaret får nästan allt och civilförsvaret bara 4,7 procent.

I fredsaktivisternas text heter det inledningsvis:

”Försvarsministern har i klartext uttryckt att avsikten är att underlätta för Natotrupp att gå österut från Trondheim i Norge, dvs genom Sverige mot Ryssland! Tanken är att Sverige ska bygga upp sitt försvar så att vi ska förlita oss på ”hjälp utifrån”, dvs Nato och grannländerna. Civilförsvaret ska se till att vi klarar oss i 3 månader i händelse av kris eller krig.”

Sverige samarbetar nu med Nato i krigsövningar flera gånger om året. I Försvarspropositionen tar man inte på allvar människors behov att förebygga och motverka att konflikter övergår i förödande krig. Forskning och kunskap om konflikter och konflikthantering lyser med sin frånvaro. 

Skribenterna konstaterar att det ”I propositionen talas ganska mycket om kärnvapen, men inget om att Sverige får problem av att verka tillsammans med Nato och kärnvapenländerna USA, Frankrike och Storbritannien samt de länder (Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet) som har USAs kärnvapen. Sverige blir utsatt som möjlig krigsskådeplats i ett modernt krig där kärnvapen kommer att spela roll.”

Den 22 januari blir FN:s förbud mot kärnvapen internationell lag. ” Det är en skam att Sverige inte ratificerat och därmed inte deltar i det viktiga arbetet att få slut på testning, utveckling, tillverkning, lagring och överföring av kärnvapen till andra. Kärnvapen hotar hela planeten.”

Ett modernt storkrig kommer att föras med kärnvapen och det måste undvikas. Krig förs med hjälp av satelliter. Här är Sverige djupt involverat. Via satelliter som styrs från baser i nordligaste Sverige kontrolleras en stor del av den globala militära satellittrafiken.

Det är högtid för omtänk, konstaterar de tolv undertecknarna: ”Vi måste alla tänka om och följa FN- stadgans uppmaning om fred. En ratificering av kärnvapenförbudet och upphävande av värdlandsavtalet skulle vara en början att återföra Sverige till att bli en fredlig och fredsfrämjande buffert i världspolitiken. Försvarsbeslutet gör oss rädda.”

De som undertecknat artikeln är: Astrid Ståhlberg, aktiv i Sveriges Fredsråd, Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust, Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer, Helge Sonntag, ordförande i Daladistriktet av Svenska FN-förbundet, Ingalill Ek, Kvinnor för Fred Uppsala, Jan Strömdahl, Folkkampanjen Kärnkraft-Kärnvapen, Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning), Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato, Måna Wibron, Kvinnor för Fred, Sundsvall, Staffan Ekbom, Nej till Nato och Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred. 

Om Helsingborg vore Hiroshima

Fredspriset till ICAN prisade arbetet för ett förbud mot kärnvapen i FN. 122 länder, däribland Sverige, har anslutit sig till. Men starka politiska krafter i Sverige går emot förslaget, moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet och delar av socialdemokratierna.

Bilden överst: Om Helsingborg vore Hiroshima. Kartan visar effekten av en Hiroshimabomb (omkring 20 kiloton, mycket liten jämfört med dagens bomber) fälld över centrala Helsingborg. Den yttersta ringen visar området med tredje gradens brännskador, utbredda amputationer. Ringen innanför markerar området med 50 – 90 procents akut och omedelbar dödlighet. Tredje ringen utifrån omsluter området där så ´gott som all bebyggelse förstörs omedelbart. Fortsätt läsa Om Helsingborg vore Hiroshima

”Inga kärnvapen på svensk mark”

I dag måndag inleds den största militärövningen i Sverige på över 20 år. i lördags arrangerade Nej till Nato i Helsingborg ett möte  med kritik mot Aurora 17, som försämrar säkerhetsläget och ökar krigsrisken. På bilden Jan Fredriksson, Karin Uthas och Per Gahrton. Fortsätt läsa ”Inga kärnvapen på svensk mark”

Stor opinion mot Värdlandsavtalet

Vardlandsavtalet

57 procent av svenskarna är mot Värdlandsavtalet, enligt ny Sifoundersökning, bara 27 procent är för.

I somras ”anföll” amerikanska bombplan Österlen. Det ingick i en stor Nato-övning, var syfte ytterst var att, som det förskönande heter, ”skicka signaler” till Ryssland, eller på klarspråk att visa makt och provocera.

Kort före valet, den 4 september 2014, ingick alliansregeringen ett preliminärt Värdlandsavtal med Nato, utan föregående politisk debatt, mitt under valrörelsen.Händelsen fick minimal uppmärksamhet, om någon.

Detta utkast ska nu diskuteras och antas av riksdagen. Frågan (Ds 2015:39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd) tas upp den 22 mars och diskuteras bara vid detta enda tillfälle.

Enligt Värdlandsavtalet kan Sverige ta emot stöd från Nato vid krig eller kris i närområdet. Avtalet inbjuder Nato till övningar i Sverige, som de i Österlen och i Norrland förra året.

”Sverige, Nato och säkerheten. Betänkande från Natoutredningen” är titeln på en ny skrift (Celanders, 2016) som kritiskt granskar Värdlandsavtalet och frågor som har med svenskt Natomedlemskap att göra. Där slås fast att två saker helt förbigås i Värdlandsavtalet. Ingenstans nämns något om vår alliansfrihet. Inte heller nämns frågan om kärnvapen i Sverige överhuvud.

Utrikesminister Margot Wallström medgav i onsdagens DN att frågan att Sverige inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium ”måste klaras ut”.

Nu har Aktionsgruppen Nej till NATO låtit Sifo genomföra en opinionsundersökning som visar att en majoritet av den svenska opinionen avvisar Värdlandsavtalet med Nato.

57 procent tycker att riksdagen inte ska godkänna Värdlandsavtalet, bara 27 procent är för. Bland de röd-gröna väljarna säger 70 procent nej till värdlandsavtalet medan 14 procent är positiva. Av de borgerliga väljarna säger 45 procent nej till värdlandsavtal medan 39 procent är positiva.

Frågan som ställdes var: ”Tycker du att Riksdagen skall godkänna Sveriges Värdlandsavtalet med NATO, om kraftigt utökat militärt samarbete med NATO, ifall det resulterar i förlust av Sveriges alliansfrihets och neutralitet?”

I den senaste stora opinionsundersökningen var 50 procent av svenskarna negativa till tanken på svenskt Nato-medlemskap och bara 34 procent positiva.

Trots dessa ytterst tydliga siffror förefaller det som om att det finns en politisk majoritet i riksdagen för att godkänna Värdlandsavtalet, vilket är ett grovt svek mot väljarna, ett stort steg in i kärnvapenalliansen Natos militära strukturer och beroenden. En vinst för USA:s (och Sveriges) vapenindustrier, en förlust för freden och demokratin.

Anders Romelsjö behandlar Värdlandsavtalet och Nej till Natos statistik ingående på sin blogg.