– Även de värsta misstänkta terroristerna har ju rätt till en rättssäker rättegång. Varken Syrien eller Irak har enligt min mening domstolar som uppfyller kraven på minimigarantier när det gäller rättssäkerheten, säger f d domaren Christer Thelin till SvD.

Thelin, som bl a arbetat för Krigsförbrytaretribunalen för forna Jugoslavien i Haag och för FN:s Kommitté för mänskliga rättigheter, menar att de svenskar som anslutit sig till IS bör åtalas i Sverige. Att utreda dem i Irak och Syrien skulle strida mot rättssäkerheten.

De kurdiska myndigheterna hanterar nu hundratals tillfångatagna jihadister och vädjar till en rad europeiska länder om hjälp med att lagföra dem i de länder där de har medborgarskap.

Thelin menar att de europeiska länderna borde samarbeta för att utreda de misstänkta brotten. Han nämner organisationerna Europol och Eurojust, som fungerar som ett expertorgan mot gränsöverskridande brottslighet.

Många röster har höjts i Sverige och andra EU-länder att inte låta IS-krigarna återvända till Sverige, däribland statsminister Stefan Löfven.

Motivet är sannolikt rädslan för att inte kunna döma dem här för brott begångna långt bort och för risken att de här skulle begå nya terroristbrott.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill ändra grundlagen för att införa möjligheten att beröva brottslingar deras svenska medborgarskap.

Krister Thelin menar att det inte är seriöst att förespråka indraget medborgarskap som ett sätt att motverka att personerna återvänder till Europa eftersom en sådan lagstiftning inte finns på plats och skulle ta lång tid att genomföra.

Jag menar att Krister Thelin har rätt. Vad hade hänt om man resonerat på liknande vis när det gäller tillfångatagna nazistiska krigsförbrytare och Nürnbergrättegången aldrig genomförts?

I Frankrike resonerar man annorlunda än i Sverige och förbereder sig på att ta hem flera hundra tillfångatagna jihadister.

Den franska regeringen menar att de IS-krigare som lämnas i kaosets Syrien kan komma att återvända på egen hand och då begår nya terrordåd.

Allt som allt handlar det om  cirka 800 européer – män, kvinnor och barn – som i dag finns i fångläger som upprättats i det kurdiskkontrollerade området Rojava i nordöstra Syrien, nära den turkiska gränsen.

Frågan om IS-krigarna och deras familjer väcker naturligt nog starka känslor. Också därför är det viktigt att demokratiska länder värnar om rättssäkerheten också för personer som begått de mest vidriga brott.