Minnesplatsen över koncentrationslägret Jasenovac i Kroatien, används alltmer som ett politiskt slagträ rapporterar Sveriges Radios Lubna El-Shanti för SR:s Godmorgon Världen.

Han skriver att historierevisionister vill ändra historien och påstår att det inte alls var ett koncentrationsläger och att det där inte alls skedde några massmord.

Det var här de ockuperande nazisterna och den kroatiska fascistiska organisationen Ustašas främsta motståndare, serber men också judar, romer och regimkritiker, slaktades på det mest barbariska vis.

Jasenovac som ligger på den kroatiska sidan av floden Sava, som utgör gränsen mellan Kroatien och Bosnien, har betecknats som ett av nazismens mest ohyggliga läger, med bestialiska övergrepp och mord.

I Titos Jugoslavien var Jasenovac en nationell helgedom, en plats som alla skolbarn någon gång skulle besöka. Antalet offer uppgavs till 700 000. Men siffran byggde på partisanernas uppgifter och var segrarnas historia.

Kroatiens förste president Franjo Tudjman kämpade i unga dagar som general med Titos partisaner. Han blev senare historiker och gjorde karriär på att ifrågasätta antalet offer i koncentrationslägret Jasenovac. För det hamnade han som folkmordsförnekare i fängelse.

När Jugoslavien föll samman bildade han det kroatiska nationella partiet HDZ. Offentligt uttryckte han sin tillfredsställelse över att hans fru varken var judinna eller serbiska. Omvärlden erkände Kroatien 1992. Då var lägermuseet i Jasenovac sönderskjutet.

Men trots regimens förbrytelser under andra världskriget finns det allt fler i Kroatien som vill rentvå landet från historiska skulder. Historierevisionisten Igor Vukic är en av dem, han påstår att koncentrationslägret inte alls var ett koncentrationsläger, åsikter som han fått berätta om i statlig public service-tv.

Utvecklingen oroar minnesplatsdirektören Ivo Pejakovic och den serbiske historiken och arkivarien Milan Radanovic.