Hur ska den framtida sjukvården i Skåne se ut? De styrande allianspolitikerna gav uppdraget att utreda detta till konsultfirman McKinsey och kallade det ”Region Skånes förändringsresa”. Bakom den förskönande rubriken låg krassa tankar om att den ”skånska sjukvården ska bli effektivare och billigare”, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det var inte frågan om att konsultfirmans arbete skulle bli effektivt och billigt. Räkningen för utredningen chockerade säkert många. 27 miljoner kostade konsulterna. Timlönen var ”hygglig” skulle man kunna säga. Region Skåne betalade 2 180 kronor i timmen för de billigaste av McKinseys konsulter. Den dyraste konsulten kostade 4 360 kronor i timmen.

Under september månad 2019 arbetade en av konsulterna 221 timmar för Region Skåne med timpriset 3270 kronor. 722 670 kronor för en månads arbete betalade regionen.

Sex konsulter var inblandade och skulle inte bara granska Regionens effektivitet inom vården som helhet utan också hur effektivt man arbetade på vart och ett av de nio skånska sjukhusen.

Med den ovan nämnda månadskostnaden för en konsult kan man se att hela räkningen täcker så där 37 månaders konsultarbete, sex halvtidsinsatser eller tre heltids på årsbasis, grovt räknat.

Räcker det verkligen med ”tre heltidstjänster” under ett år för att granska den skånska sjukvården och föreslå förbättringar på vart och ett av de nio sjukhusen? Jag tvivlar? Särskilt när jag ser resultatet.

McKinseys konsulter föreslår, enligt HD, under huvudrubriken: rubriken för samtliga sjukhus: ”Nya arbetssätt är lösningen – inte att bli fler”.

Läkare och övrig sjukvårdspersonal är tydligen lata eller åtminstone ineffektiva. Kanske talar de rentav med patienterna? Så kan det ju inte fortsätta. Beror den utdragna krisen inom vården på dåliga arbetsrutiner? Är det därför akutpatienter har bäddats ner i korridorerna? För att läkare och syrror är ute och röker, eller vaddå?

Konsultfirmans slutsatser är nära nog identiska med de två ledande borgerliga sjukvårdspolitikernas ideologiska positioner. HD skriver:

”Ett återkommande mantra för regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och sjukvårdsansvariga regionrådet Gilbert Tribo (L) är att mer vårdpersonal inte är lösningen på alla problem.”

Och med 27 milljoner brända på att få McKinseys konsulter att säga detsamma tycks detta bli den gällande sanningen inom den skånska sjukvården.

En kvalificerad gissning är att allianspolitikerna har gett konsultfirman direktiv, som man följt till punkt och pricka. Sonesson/Tribos förutfattade meningar har därmed förvandlats till ”sanningar”, till ett pris på 27 miljoner. Simsalabim. Vilken trollkonst.

I november 2019 presenterade regionledningen statistik som visade att operationssalarna bara utnyttjades till 25 procent på fredagar på Skånes universitetssjukhus (Sus) och lasarettet i Landskrona.

”Det är ju inte acceptabelt. Där finns mer att göra!” sade regionrådet Annette Linander (C) då.

Men reaktionerna mot utredningen var starka, minst sagt. Under rubriken ”Arga kirurger: Regionstyrelsens utspel om att operera mera är provocerande” hette det bland annat:

”Det kokar på kirurgavdelningarna runtom i Skåne efter regionstyrelsens utspel om att operera mera på fredagseftermiddagar. ”Verklighetsfrämmande”, ”provocerande” och ”en käftsmäll” är reaktioner från den pressade vårdpersonalen.”

Till HD:s ekonomireporter Dan Ivarsson säger nu Region Skånes ekonomidirektör Lars-Åke Rudin:

– Både du och jag tycker att 27 miljoner är fantastiskt mycket pengar. Men man ska ställa det i relation till vad vi får ut av det. Det som McKinsey har pekat på kan vi få utväxling på som är betydligt mycket mer än 27 miljoner. Vi får redan effekter av det.

– Sedan kom det tyvärr lite covid emellan. 

Ja det kom ”lite covid emellan”, minns någon det?

På vilket sätt förhåller sig McKinsey till ”lite covid” 2020? Till vårdskulden efter alla uppskjutna operationer, till innestående semestrar till personal som beordrats att arbeta och inte ta ledigt. Till andra akuta insatser för att under pandemin rädda liv?? Ska man fortsätta att ha bristfälliga lager på skyddsutrustning och mediciner? Kostar det inget?

Kan man verkligen seriöst utreda vårdens framtid utan att förhålla sig till den pågående pandemin eller dra konsekvenser för beredskap för kommande liknande smittspridning?

Var finns visionerna för en bra sjukvård med ett mänskligt ansikte, med rimliga arbetsvillkor för personalen?

Inte i huvudet på regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson. För några år sedan tyckte han att Region Skåne kunde tjäna extra pengar genom att hyra ut operationsavdelningar till privata vårdföretag nattetid. Tanken är obehaglig på många vis. De som har privata sjukförsäkringar (dryga 600 000 i Sverige nu) skulle kunna opereras nattetid privat och slippa köa med vanligt folk.

Är superdyra konsultfirmor som McKinsley överhuvud ett bra verktyg att få fram kreativa förslag för vårdens framtid? Kan inte vårdutveckling bättre skapas underifrån bl a genom worskshops och arbetsgrupper, kompletterade med olika former av expertis?

27 miljoner är hursomhelst ett dyrt pris för en trivial sats på åtta ord som för många knappast kan vara en självklar lösning på vårdens problem: ”Nya arbetssätt är lösningen – inte att bli fler”.