Kommer Nobels fredspris 2018 att utdelas i linje med Alfred Nobels intentioner? De båda koreansk presidenterna och Donald Trump tippas av vadslagningsbyråerna. The Nobel Peace Prize Watch lanserar helt andra kandidater. Fortsätt läsa Vem får fredspriset 2018?
På tisdagens kultursida i Helsingborgs Dagblad publicerade jag en krönika under rubriken ”Fredspris mot kärnvapen – när folket får bestämma”. Efter publiceringen i den tryckta tidningen lyftes krönikan ut samma dags kväll, efter kontakt med mig. Motiveringen som också infördes på onsdagens kultursida under rubriken ”Ett förtydligande” var följande:
”Här låg tidigare en krönika som bland annat nämnde att den norske akademikern Johan Galtung har mottagit ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Det framgick dock inte att Galtung har gjort flera kritiserade uttalanden som klassificerats som grovt antisemitiska.
Publiceringen nådde därmed inte upp till tidningens redaktionella krav och har därför tagits bort.
Vi beklagar att vi har brustit i våra rutiner.”
Öppen antisemitism har de senaste dagarna åter förekommit i Sverige, på ett skrämmande vis. Med tanke på de anklagelser mot Helsingborgs Dagblad som förekom om tyskvänlig/nazistinfluerad hållning under andra världskriget har det för mig varit ett livslångt engagemang att förhålla mig till Förintelsen och ta avstånd från alla former av nutida antisemitism. Jag har också skrivit en bok om en överlevare, ”Flickan som kom till Auschwitz” (Historiska Media, 2010).
Härunder publicerar jag den borttagna texten, som alltså inte kan nås via HD:s webbsida, hd.se.
34-åriga Beatrice Fihn, född i göteborgska Angered, får på söndag i Oslo ta emot Nobels fredspris. Hon är ett år yngre än vad Martin Luther King var när han fick fredspriset 1964. Fihn är ordförande för Ican, Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som den 7 juli i år nådde framgång i FN:s generalförsamling, där 122 länder antog ett förbud mot kärnvapen. Sverige var pådrivande genom utrikesminister Margot Wallström.
Men förbudet måste undertecknas av ländernas regeringar och ratificeras för att det ska träda i kraft.
Snart kom ett hot från Donald Trumps försvarsminister James Mattis att ett svensk undertecknande skulle äventyra Sveriges militära samarbeten med USA och Nato. Regeringen bugade och backade. Förslaget sopades under mattan för att ”utredas” till efter valet nästa år.
Vem ska vi hålla på: Beatrice Fihn och Ican – eller James Mattis? Frågan borde inte vara svår.
Enligt en färsk undersökning gjord av Sifo vill nio av tio svenskar att Sverige undertecknar avtalet, 94 procent av rödgröna väljare, 82 procent av de borgerliga. Undersökningen var beställd av Olof Palmes Internationella center. Folkviljan är inte att ta miste på.
I lördags tilldelades den i dag 87-årige Johan Galtung ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Den legendariska fredsforskaren tog emot priset under ett fredsseminarium i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Johan Galtung betraktas ofta som den som lade grunden till den globala freds- och konfliktforskningen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker och medlat i hundratals internationella konflikter.
Johan Galtung är djupt kritisk mot det sätt på vilket den norska Nobelkommittén delar ut fredspriset. Han störs av att Stortinget väljer medlemmar till Nobelkommittén av partihänsyn och inte utifrån ledamöternas kunskap om fredstankar, deras tro på samarbete mellan nationerna och den avveckling av militärväsendet som Nobel ville stödja med priset.
”Men årets pris till Ican är ett undantag, det är helt i linje med Nobels intentioner”, sa han i samband med att han tog emot Folkets fredspris.
Under dagen på Orust antog de närvarande sjuttio fredsaktivisterna en skrivelse till den svenska regeringen med kravet att Sverige ska signera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.
Frågan om kärnvapen hänger idag samman med frågan om svenskt Natomedlemskap, eftersom Natos militärmakt ytterst bygger på kärnvapen. Svensk Natolobbying pågår och 2018 års val kan bli ett Natoval. Detta trots att de flesta svenskar är mot Natomedlemskap, 49 procent mot 33 procent (Sifo, 2016).
På Orust berättade kommunfullmäktiges ordförande Bengt Torstensson att han är medlem i den internationella föreningen ”Borgmästare för fred”, grundad av borgmästaren i Hiroshima. Han hade gärna deklarerat Orust som ”kärnvapenfri zon” för gott.
Frågan är om också hela Sverige får förbli en kärnvapenfri zon.
Sören Sommelius
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick i helgen Folkets fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust.
”I mitt liv har jag fått 80 – 90 priser. Inget går upp mot det här.”
Johan Galtung var påtagligt rörd efter att ha mottagit ”det alternativa fredspriset, Folkets Fredspris, i enlighet med Nobels testamente”.
Priset delas ut av Fredsrörelsen på Orust i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Globalt och lokalt.
Johan Galtung föddes i Norge för 87 år sedan. Han betraktas ofta som den som lade grunden till all freds- och konfliktforskning i världen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet.
Det var så det började. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker, medlat i hundratals internationella konflikter, skapat PRIO, fredsforskningsinstitutet i Oslo, och nätverket/universitetet Transcend.
Ola Friholt, fredsföreningens ordförande, hyllade pristagaren med en femsidig rimmad jambisk dikt. Ett litet citat:
”Ditt mål var givet: Freden är förmåga / att leva rätt med ickevåldets låga. / Konflikter ska med kreativitet, / hanteras utan våld, med mänsklighet. …”
Under det heldagsseminarium som föregick prisutdelningen höll Galtung två föreläsningar.
Han talade under rubriken ”Fredens formler” om vikten av empati i konflikthantering, att kunna leva sig in i den andres känslor – att ”kunna se det goda i det dåliga”, att se ”den andres lidande”. Han resonerade om Mahatma Gandhis begrepp satya, som i ett ord uttrycker föreningen av fred, kärlek och sanning. Och han diskuterade det USA som gått i krig i andra länder 248 gånger.
– USA passerade romarriket i det avseendet redan på 1990-talet.
Johan Galtung upplevde andra världskriget i Norge och uppfylldes av tanken ”Aldrig mera krig”. Samtidigt noterade han att de flesta av ockupanterna var helt vanliga människor, många var österrikare.
1950 grubblade han på om han skulle bli vapenvägrare. Förebilden, fadern, var läkare och löjtnant. Han ville veta mer, med det var inte enkelt. Johan råkade vara i Helsingfors, där han gick in i en bokhandel och frågade efter böcker om fredsforskning.
– Det fanns inte en enda, bara oändligt mycket litteratur om krig och krigsforskning. I det ögonblicket blev jag fredsforskare och har sedan dess vigt mitt liv åt freds- och konfliktforskning, det är omöjligt att tala om fred utan att beröra konflikter.
– Min modell var hälsa och hälsovård, inspirerad av far. Jag förstod snart hur viktigt det personliga var, att leva i inre fred, i skapande fred med sin omgivning.
Fotnot: Bland tidigare pristagare kan nämnas Maj-Britt Theorin, en gång Olof Palmes nedrustningsminister, och Jan Öberg, fredsforskare på TFF i Lund, tidigare elev till Johan Galtung. Priset består av ett diplom utformat som en stentavla med prisformuleringen inhuggen (nedre bilden).
Övre bilden: Ola Friholt läser jambisk hyllningsdikt för Johan Galtung.
För 33 år sedan: 1984. Om 33 år: 2050. Johan Galtung skissar sin framtidsvision. Fortsätt läsa Johan Galtung om framtiden
Kan Kalifornien lämna USA? Håller Amerikas Förenta stater på att falla sönder, på samma sätt som Sovjetunionen upplöstes 1991, undrar Washington Post. Fortsätt läsa Lämnar Kalifornien USA?
Den här fredagen är en historisk dag.
Sveriges folkmängd har överskridit tio miljoner. I de kommentarer jag hör är det ingen som hävdar att det beror på vad som populistiskt kallats ”flyktingkrisen” eller ”systemkollapsen”.
Men nog är det så att de flyktingar som sökt sin tillflykt hit ökar och föryngrar befolkningen och vitaliserar det svenska samhället. Allt är inte enkelt. Det kommer att ta lite tid. Men sett i ett större tidsperspektiv är det ganska givet.
I USA installeras Donald J Trump som USA:s 45:e president. 800 000 besökare väntas komma till den amerikanska huvudstaden för att hylla Trump – eller protestera och demonstrera.
USA får en högerpopulistisk självupptagen diktator som president. Är det slutet för ”den amerikanska erfarenheten”, slutet för USA:s roll som mäktigaste och mest militärt aggressiva nation i världen? Mycket tyder på det.
Trump svär eden kl sex svensk tid. I samma ögonblick övergår den operativa presidentmakten till honom. Trump blir överbefälhavare med makt över kusliga kärnvapenlager. Världen håller andan.
Kollapsar den amerikanska demokratin? Vad händer med medier och yttrandefrihet, med rasmotsättningar? Hur påverkas världen utanför USA? Hur ser världen ut om ett dygn, om två år, om tio år?
Den amerikanske fredsforskaren Johan Galtung förutspådde år 2000 att USA skulle falla sönder på liknande vis som Sovjetunionen. Är det som sker i dag en början?
Bilden: Tidskriften The New Yorkers tecknare Paul Noth föreställer sig hur Trump svär presidenteden:
… and I will to the best of my ability, which is terrific ability, by the way. Everyone agrees I have fantastic ability. So there’s no problem with my ability, believe me …