På tisdagens kultursida i Helsingborgs Dagblad publicerade jag en krönika under rubriken ”Fredspris mot kärnvapen – när folket får bestämma”. Efter publiceringen i den tryckta tidningen lyftes krönikan ut samma dags kväll, efter kontakt med mig. Motiveringen som också infördes på onsdagens kultursida under rubriken ”Ett förtydligande” var följande:
”Här låg tidigare en krönika som bland annat nämnde att den norske akademikern Johan Galtung har mottagit ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Det framgick dock inte att Galtung har gjort flera kritiserade uttalanden som klassificerats som grovt antisemitiska.
Publiceringen nådde därmed inte upp till tidningens redaktionella krav och har därför tagits bort.
Vi beklagar att vi har brustit i våra rutiner.”
Öppen antisemitism har de senaste dagarna åter förekommit i Sverige, på ett skrämmande vis. Med tanke på de anklagelser mot Helsingborgs Dagblad som förekom om tyskvänlig/nazistinfluerad hållning under andra världskriget har det för mig varit ett livslångt engagemang att förhålla mig till Förintelsen och ta avstånd från alla former av nutida antisemitism. Jag har också skrivit en bok om en överlevare, ”Flickan som kom till Auschwitz” (Historiska Media, 2010).
Härunder publicerar jag den borttagna texten, som alltså inte kan nås via HD:s webbsida, hd.se.
Fredspris mot kärnvapen – när folket får bestämma
34-åriga Beatrice Fihn, född i göteborgska Angered, får på söndag i Oslo ta emot Nobels fredspris. Hon är ett år yngre än vad Martin Luther King var när han fick fredspriset 1964. Fihn är ordförande för Ican, Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som den 7 juli i år nådde framgång i FN:s generalförsamling, där 122 länder antog ett förbud mot kärnvapen. Sverige var pådrivande genom utrikesminister Margot Wallström.
Men förbudet måste undertecknas av ländernas regeringar och ratificeras för att det ska träda i kraft.
Snart kom ett hot från Donald Trumps försvarsminister James Mattis att ett svensk undertecknande skulle äventyra Sveriges militära samarbeten med USA och Nato. Regeringen bugade och backade. Förslaget sopades under mattan för att ”utredas” till efter valet nästa år.
Vem ska vi hålla på: Beatrice Fihn och Ican – eller James Mattis? Frågan borde inte vara svår.
Enligt en färsk undersökning gjord av Sifo vill nio av tio svenskar att Sverige undertecknar avtalet, 94 procent av rödgröna väljare, 82 procent av de borgerliga. Undersökningen var beställd av Olof Palmes Internationella center. Folkviljan är inte att ta miste på.
I lördags tilldelades den i dag 87-årige Johan Galtung ”Folkets fredspris” av fredsrörelsen på Orust. Den legendariska fredsforskaren tog emot priset under ett fredsseminarium i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Johan Galtung betraktas ofta som den som lade grunden till den globala freds- och konfliktforskningen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker och medlat i hundratals internationella konflikter.
Johan Galtung är djupt kritisk mot det sätt på vilket den norska Nobelkommittén delar ut fredspriset. Han störs av att Stortinget väljer medlemmar till Nobelkommittén av partihänsyn och inte utifrån ledamöternas kunskap om fredstankar, deras tro på samarbete mellan nationerna och den avveckling av militärväsendet som Nobel ville stödja med priset.
”Men årets pris till Ican är ett undantag, det är helt i linje med Nobels intentioner”, sa han i samband med att han tog emot Folkets fredspris.
Under dagen på Orust antog de närvarande sjuttio fredsaktivisterna en skrivelse till den svenska regeringen med kravet att Sverige ska signera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.
Frågan om kärnvapen hänger idag samman med frågan om svenskt Natomedlemskap, eftersom Natos militärmakt ytterst bygger på kärnvapen. Svensk Natolobbying pågår och 2018 års val kan bli ett Natoval. Detta trots att de flesta svenskar är mot Natomedlemskap, 49 procent mot 33 procent (Sifo, 2016).
På Orust berättade kommunfullmäktiges ordförande Bengt Torstensson att han är medlem i den internationella föreningen ”Borgmästare för fred”, grundad av borgmästaren i Hiroshima. Han hade gärna deklarerat Orust som ”kärnvapenfri zon” för gott.
Frågan är om också hela Sverige får förbli en kärnvapenfri zon.
Sören Sommelius
