Dålig folkhälsa har lett till att fler smittats och avlidit av covid-19 i socioekonomiskt utsatta områden säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingråd i Stockholmsregionen i en intervju i Svenska Dagbladet. Hon menar att framtida beredskaper måste handla om folkhälsa och om bostadssegregationen.

Fokus har i diskussionen om covid-19-pandemin har med all rätt hittills legat främst på missförhållanden på svenska äldreboende. Det har handlar om hur privatiseringar skapat kortsiktig ekonomisk press också på kommunala äldreboenden, med nerskuren och outbildad personal, brister då det gäller medicinsk kompetens, säkerhetsrutiner, lager av skyddsutrustning med mera.

Anna Starbrink lyfter i sin och Stockholmsliberalernas rapport ”Hälsan – en fråga om krisberedskap” (juli 2020, finns att hämta här) fram hur de utsatta områdena i S Stockholm drabbats av coronapandemin.

– Smittan följde inledningsvis bostadssegregationen med en väldig precision” säger hon till SvD.

En av fem av Stockholms läns invånare lever i relativ fattigdom vilket ger utslag i sjukdom och förtida död. Enligt regionens senaste folkhälsorapport var risken nästan sex gånger större att dö i åldrarna 30–60 år om man tillhörde den femtedel av befolkningen med lägst inkomst än bland femtedelen med högst inkomst.

– De stora skillnaderna finns där, men politiskt har hälsofrågorna aldrig varit särskilt heta, säger Anna Starbrink självkritiskt.

Hon menar att det som hänt i de socioekonomiskt utsatta områden, som Järvafältet och stadsdelar som Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, inte är värdigt Sverige.

– Vi måste stärka hälsan i dessa områden för att säkra att det inte händer igen på samma sätt.