Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick i helgen Folkets fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust.
”I mitt liv har jag fått 80 – 90 priser. Inget går upp mot det här.”
Johan Galtung var påtagligt rörd efter att ha mottagit ”det alternativa fredspriset, Folkets Fredspris, i enlighet med Nobels testamente”.
Priset delas ut av Fredsrörelsen på Orust i en falurödmålad före detta byskola på den bohuslänska ön. Globalt och lokalt.
Johan Galtung föddes i Norge för 87 år sedan. Han betraktas ofta som den som lade grunden till all freds- och konfliktforskning i världen. 1969 fick han i Oslo världens första professur i ämnet.
Det var så det började. Sedan dess har han varit professor på 50 universitet världen över, skrivit 160 böcker, medlat i hundratals internationella konflikter, skapat PRIO, fredsforskningsinstitutet i Oslo, och nätverket/universitetet Transcend.
Ola Friholt, fredsföreningens ordförande, hyllade pristagaren med en femsidig rimmad jambisk dikt. Ett litet citat:
”Ditt mål var givet: Freden är förmåga / att leva rätt med ickevåldets låga. / Konflikter ska med kreativitet, / hanteras utan våld, med mänsklighet. …”
Under det heldagsseminarium som föregick prisutdelningen höll Galtung två föreläsningar.
Han talade under rubriken ”Fredens formler” om vikten av empati i konflikthantering, att kunna leva sig in i den andres känslor – att ”kunna se det goda i det dåliga”, att se ”den andres lidande”. Han resonerade om Mahatma Gandhis begrepp satya, som i ett ord uttrycker föreningen av fred, kärlek och sanning. Och han diskuterade det USA som gått i krig i andra länder 248 gånger.
– USA passerade romarriket i det avseendet redan på 1990-talet.
Johan Galtung upplevde andra världskriget i Norge och uppfylldes av tanken ”Aldrig mera krig”. Samtidigt noterade han att de flesta av ockupanterna var helt vanliga människor, många var österrikare.
1950 grubblade han på om han skulle bli vapenvägrare. Förebilden, fadern, var läkare och löjtnant. Han ville veta mer, med det var inte enkelt. Johan råkade vara i Helsingfors, där han gick in i en bokhandel och frågade efter böcker om fredsforskning.
– Det fanns inte en enda, bara oändligt mycket litteratur om krig och krigsforskning. I det ögonblicket blev jag fredsforskare och har sedan dess vigt mitt liv åt freds- och konfliktforskning, det är omöjligt att tala om fred utan att beröra konflikter.
– Min modell var hälsa och hälsovård, inspirerad av far. Jag förstod snart hur viktigt det personliga var, att leva i inre fred, i skapande fred med sin omgivning.
Fotnot: Bland tidigare pristagare kan nämnas Maj-Britt Theorin, en gång Olof Palmes nedrustningsminister, och Jan Öberg, fredsforskare på TFF i Lund, tidigare elev till Johan Galtung. Priset består av ett diplom utformat som en stentavla med prisformuleringen inhuggen (nedre bilden).
Övre bilden: Ola Friholt läser jambisk hyllningsdikt för Johan Galtung.