”Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv” och … ”i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen.” Så heter det i de direktiv som gavs till Migrationskommittén för ett år sedan.
Det är också grunden för de diskussioner som förts på sistone mellan S och M och som av många uppfattats som ett svek mot en mångårig human svensk flyktingpolitik. För Stefan Löfven har det gällt att rädda regeringen. För många miljöpartister har det handlat om just ett svek, att slå fast en politik som ytterst bygger på SD:s främlingsfientliga populistiska idéer.
Nu reagerar 232 socialdemokratiska debattörer i en debattartikel i Aftonbladet där man slår fast avgörande grundprinciper. Det är en viktig text, en motvikt till allt grumligt inhumant och obehagligt tal om flyktingvolymer.
De borgerliga partierna har under det senaste året drastiskt ändrat sin flyktingpolitik, skriver de 232 debattörerna:
”KD var först ut med sin hårdare politik, men Moderaterna kom snart efter. M och KD har i retorik och politik närmat sig Sverigedemokraterna och vill till exempel minska den svenska asylmottagningen med 80 procent, från nuvarande cirka 20 000 människor om året som söker asyl till 4 000 till 5 000.”
Ska Sverige bryta mot de internationella konventioner vi undertecknat. Självklart inte, skriver de 232:
”Sverige måste fortsätta att stå upp för en human flyktingpolitik. En volymsättning av asylinvandring strider både mot EU-rätten och mot de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till.”
”Klassisk socialdemokratisk politik innebär en solidarisk flyktingpolitik som står upp för de internationella konventionerna. Dessa har till syfte att garantera alla människors lika och okränkbara värde och rättigheter.”
Man påminner vidare om att möjligheter till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd bidrar till en framgångsrik integration. Det är ju helt grundläggande.
Den socialdemokratiska partikongressen 2017 slog fast att ”permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”.
När det gäller barn är förstås familjeåterförening en självklar rättighet, fastslagen i barnkonventionen. Ska Sverige bryta mot svensk lag genom att ignorerar FN:s barnkonvention? Självklart inte.
S-debattörerna slår slutligen fast att det finns gränser för politiska uppgörelser:
”Man kan kompromissa om mycket i politiken, men de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter måste skyddas.”