Med sin stora halmhatt och ofta en väldig gul penna i ena handen har Pedro Castillo kommit ”från ingenstans” och blivit en av de mest igenkännbara figurerna i latinamerikansk politik, skriverFinancial Times i ett porträtt av Perus nyvalde president. Castillo vann över sin främst rival, den korrupptionsåtalade högerkandidaten Keiko Fujimori, med knappa 50 000 röster och 50,1 procent mot 49,9, se tidigare blogg här.
Castillo är föga känd ens i Peru. Bilder där han plöjer fält i Anderna med oxar har spridits liksom andra bilder där han rider till vallokalen. Men han ger få intervjuer och tackade nej när Financial Times bad om en.
Om allt faller på plats kommer han att sväras in den 28 juli som en ”av de mest osannolika ledarna i Perus historia”.
Castillo är ingen erfaren politiker, skriver FT. Ena dagen agerar han för att nationalisera företag och vill skriva om Perus konstitution från 1993. En annan dag kan han ägna sig åt att försöka lugna Perus förskräckta elit genom att säga att de ingenting har att frukta. Nu vet ingen riktigt vad de har att vänta.
Men han vet hur man ska elda upp folk, skriver FT:s Gideon Long vidare. Hans enkla budskap ”inga mer fattiga i detta rika land” ledde säkert till miljoner röster i utfattiga peruanska byar i Anderna och i Amazon-bäckenet.
”Han är en av oss”, sa Edith Vega, när hon köpte mat i staden Chota, inte långt från platsen där Castillo föddes. ”Han vet vilka våra problem är och de är inte bara Chotas problem”.
Castillo föddes 1969 i den lilla byn Puña i den nordliga Cajamarcaregionen i Anderna, som ofta räknas bland de fattigaste i landet.
De som känner Castillo menar att han är socialt konservativ, fortsätter Long. ”Det är otroligt att han kommer att kämpa för gay-rättigheter, kvinnornas ställning eller lättnader i abortlagarna”.
Castillos rötter i de fattiga delarna av Anderna har medfört att han ofta sagts påminna om Bolivias förre president Evo Morales. Men det är nog missvisande. Andra jämför honom med Pepe Mujica, Uruguays vänsterpresident för ett decennium sedan och sammanfattar ”han är en enkel och hederlig man”.
Allt tyder på att vänsterns kandidat Pedro Castillo segrat i veckans peruanska presidentval, om än med mycket liten marginal.
Valets andra omgång hölls förra söndagen, den 6 juni. När alla röster räknats stod Castillo som segrare med 60 000 fler röster – eller 0,34% av rösterna. Den besegrade Keiko Fujimori, högerns kandidat och dotter till den förre peruanske presidenten Alberto Fujimori, har kastat ur sig anklagelser om valfusk och begärt att så mycket som 200 000 röster ska räknas om.
Från de peruanska valmyndigheterna har man reagerat på anklagelserna om valfusk och sagt att det inte finns några tecken på fusk. Analytiker menar att Fujimori knappast kommer att kunna vända valresultatet till sin fördel, rapporterar brittiska The Guardian.
Pedro Castillo ledde en utdragen lärarstrejk i Peru 2019. Hans parti det marxistisk-leninistiska Peru Libre har inga platser i kongressen. 18 kandidater ställde upp i den första valomgången i april där Castillo kom etta med 19 procent av rösterna.
Hans motståndare Keiko Fujimori, har spelat en ledande roll i peruansk politik under mer än ett decennium och ställt upp men förlorat i två tidigare presidentval. Hon är dotter till Alberto Fujimori, president mellan 1990 och 2000.
Fadern sitter nu i fängelse för korruption, dömd till 25 år. Hans tid vid makten kantades av grova övergrepp under kampen mot den maoistiska gerillan ”Den skinande stigen”, med många utomrättsliga avrättningar, tvångssteriliseringar av 270 000 kvinnor och en kolossal korruption, skriver The Guardian vidare.
Under anklagelserna för korruption flydde Fujimori till Japan, där hans familj har sina rötter. Från Japan sände han sin avsägelse av presidentämbetet via fax. Han greps senare, under ett försök att återvinna makten i Peru.
Också hans dotter har anklagats för vittgående korruption. Hon har häktats och släppts tre gånger i ett pågående rättsfall om illegala kampanjdomantioner. Om hon fälls kan hon dömas till 30 års fängelse, skriver New York Times. Skulle hon utropas till segrare garanteras hon fem års immunitet.
I Peru finns en stor japanskättad grupp med rötter i de nybyggare som kom till landet österifrån, liksom tidigare de spanska erövrarna tog sig till inkafolkets land österifrån.
De två kandidaternas bakgrund avspeglar Perus socioekonomiska struktur. Castillo kommer från det nordliga gruvområdet Cajamarca. Hans stöd kom huvudsakligen från de fattiga bergsområdena i inlandet, med stor indiansk ursprungsbefolkning.
Keiko Fujimori tillhör eliten i huvudstaden Lima. Hennes väljarstöd kommer i huvudsak från landets större städer och från de mer välbärgade kustområdena.
Pandemin har slagit hårt i landet och synliggjort klyftorna mellan de förmögna och de fattiga och utsatta, som haft begränsad tillgång till sjukvård och inte heller kunnat lämna sina jobb för att skyddat ”arbeta hemma”.
Också valet har vidgat klyftorna i landet, säger en forskare till New York Times.
Under förra veckan samlades anhängare till den segrande Pedro Castillo utanför valmyndighetens kontor i Lima för att skydda det för attacker från Fujimori, som man menade sökte ”stjäla valresultatet”.
Bolivias tidigare mångårige president Evo Morales har lyckönskat Pedro Castillo för valsegern.
Bolivias folkliga vänster,Evo MoralesMovimiento Al Socialismo eller bara MAS, verkade på måndagen svensk tid ha vunnit en övertygande seger i söndagens bolivianska val. Det är en god nyhet av ett slag som är ovanligt i dessa tider, skriver Göran Therborn i en kommentar på Facebook.
Luis Arce, som nu valts till president, har varit den ekonomiske arkitekten bakom Bolivias extraordinära utveckling under Evo Morales presidenttid. Han nationaliserade gruvorna, naturgasutvinningen och skapade ett statligt telekommunikationsnät, skriver DN.
Bolivia har haft ett dussin år med stadig ekonomisk tillväxt som också följts av dramatisk minskning av ojämlikheten i landet, på ett sätt som påminner om vad som hände under den skandinaviska socialdemokratin under åren 1945 – 80, konstaterar Therborn.
Morales gjorde misstaget att se sig som oersättbar och bröt möjligen mot konstitutionella regler. Trots anklagelser om påstått valfusk vann han valet 2019. Två grupper av amerikanska statsvetare har analyserat valet och funnit att Morales valseger i huvudsak var korrekt, men att det fanns vissa tveksamheter.
Högerextrema grupper revolterade i landet, fick stöd av ett polisuppror och av den militära överbefälhavarens avgång, varefter Morales gick landsflykt. Han talade på valdagen till det bolivianska folket från argentinska Buenos Aires.
En högerextrem representant för den vita mycket katolska överklassen tog makten med mandatet att förbereda det val som nu hållits. Samtidigt installerades en amerikansk CIA-agent som interimspresidentens personlige sekreterare.
Den nya tillfälliga regeringen satte igång en häxjakt på alla som arbetat för Morales tidigare regering och anmälde Morales till den Internationella krigsförbrytardomstolen i Haag anklagad för ”terrorism”.
Valet genomfördes med observatörer från EU och från Carter Center under nerlugnade omständigheter.
Det är ännu inte klart hur USA kommer att förhålla sig. De officiella siffrorna har inte kommit ännu. Men prognoser ger MAS-kandidaten Luis Arce 52 – 53 procent av rösterna mot 30 för hans närmste konkurrent, Carlos Mesa från den elit som styrde Bolivia före Eva Morales. Ledaren för högerupproret 2019 förefaller bara ha fått 14 – 15 procent av rösterna.
Arce var därtill den enda kandidat som fick stöd i hela Bolivia. I de västliga högländerna, i huvudstaden La Paz och i Cochabamba fick han två tredjedelar av rösterna.
De ännu inte officiella siffrorna har publicerats i de större medierna och såväl interimpresidenten Jeanine Áñez och en representant för högern har erkänt förlusten.
Den folkliga demokratin tycks ha segrat, avslutar Göran Therborn sin text.
Arce, den nya presidenten som tidigare var finansminister i Morales regering, utropade sig som segrare i TV sent på söndagskvällen lokal tid, rapporterar The Guardian.
– Vi har återerövrat demokratin och framförallt också hoppet, sa den 57-årige ekonomen, utbildad i Storbritannien.
Luis Arces första åtgärd efter valsegern blir att verkställa kongressens beslut att dela ut ett särskilt matbidrag till arbetslösa för att de ska kunna klara sig genom coronapandemin, skriver DN.
Förra söndagens statskupp i Bolivia inträffade en vecka efter det att president Morales velat stoppa ett tyskt företag från att utvinna den strategiska metallen litium från bolivianska gruvor. Litium spelar en avgörande roll i tillverkningen av batterier, inte minst i batterier avsedda för elbilar.
Bolivias tillgångar på lithium lär vara bland de största i världen. Kanske finns över hälften av världens lithiumtillgångar på saltfälten i Salar de Uyuni.
Men den bolivianska litiumen har ännu inte utvunnits kommersiellt. Tillgångarna uppskattas till 9 miljoner ton, uppger Commondreams.
Morales beslut kom efter veckors protester mot det tyska företaget Germany’s ACI Systems Alemania (ACISA). ACISA tillverkar batterier för bland annat elbilen Tesla, vars aktier steg på måndagen efter statskuppen. Efterfrågan på lithium kommer att fördubblas till 2025, skriver Bloomberg News.
Den lokala befolkningen i Potosoregionen hade när Morales ingrep protesterat mot det tyska företagets planer i veckor. Man krävde att avtalet med ACISA skulle brytas eller att lokalbefolkningen skulle garanteras en större andel av vinsterna från gruvorna.
Fortfarande är uppgifterna om statskuppen i Bolivia delvis motstridiga. Allt tyder på att det är en kupp och att kuppledaren är Luis Fernando Camacho, en högerextrem multimiljonär, som harsina rötter i den fascistiska rörelsen i Santa Cruz-regionen, där USA längre uppmuntrat och stött separatism.
Camacho stormade in i presidentpalatset några timmar efter det att presidenten Evo Morales hade flytt. Han hade med sig en bibel och en nationsflagga och ställde sig på knä vid presidentsigillet i ett av palatsets rum (se bilden).
”Bolivias litium tillhör det bolivianska folket, inte multinationella företags intrigmakare,” sa Evo Morales. Hans beslut gav möjligheter att ge mer av vinsterna till områdets befolkning, eller att nationalisera den bolivianska litiumutvinningsindustrin.
Camacho har aldrig vunnit något vunnit något val. Han är känd som en ultrakonservativ kristen fundamentalist, trimmad av fasciströrelsen. Hans namn figurerade i Panamapapprens dokumentation av förmögna personers och företags skattesvindlerier.
Men fortfarande finns osäkerhet kvar. ”Handlar det i Bolivia om en statskupp eller e0m n återkomst till demokratin”, undrade på söndagen The Guardian.
Multimiljonären Fernando Camacho, kristen fundamentalist med rötter i fasciströrelsen.
Jag råkade besöka Bolivia en månad efter det att Evo Morales krönts till landets förste indianske president. Morales möttes i februari 2006 av en väldig våg av folklig uppskattning.
I huvudstaden La Paz och ännu mer i den indianska tvillingstaden El Alto på höjden över huvudstaden talade alla om att en ny tid hade börjat och att landet skulle slå in på en rättvisare värld efter att historiskt ha styrts av USA-vänliga politiker som under decennier sålt ut landet till multinationella företag, särskilt amerikanska.
På spanska betyder mas ”mer” men i Bolivia den gången stod det för Evo Morales styrande parti MAS, Movimiento al Socialismo. Någonstans har jag en CD-skiva vars musik hördes överallt den gången: Somos MAS, vi är MAS-anhängare, men också ”vi vill ha mer av landets tillgångar.
Det var karneval i La Paz. Överallt hördes karnevalsmusik. Med vattenpistoler och vattenfyllda ballonger prickades gringos, som normalt syftar på nordamerikaner men i karnevalstider på alla utlänningar. Det gällde bara att hålla god min och snabbt rädda sig in på något café.
Den gången var Bolivia Latinamerikas fattigaste land. Få länder i världen har blivit så plundrade som Bolivia.
USA angrep redan då tidigt 2006 Evo Morales. USA:s vedervärdige tortyrförsvarande försvarsminister Donald Rumsfeld jämförde i ett tal Venezuelas Hugo Chavez med Hitler och nämnde Morales i samma mening.
På tisdagen flydde Evo Morales till Mexiko, som skickade ett regeringsplan för att hämta honom och som betecknade det inträffade som en militärkupp, sannolikt stödd av USA. Vad som verkligen hände under valkampanjen har jag svårt att kunna slå fast. Men jag noterar att svenska medier knappast har gått lita på i sin rapportering.
Den norske vänsterbloggaren På Steiganskriver rakt ut på sin blogg:
”De militære, fascistene og overklassen i Bolivia i ledtog med USA har styrtet Bolivias lovlig valgte president, Evo Morales. Når de gjorde det skyldes det at Morales tok de fattiges parti mot de rike, og ikke fordi han var en angivelig «diktator».
Steigan hänvisar i sin text till den amerikanska tidskriften The Nation som den 1 oktober i år skrev om det socialistiska Bolivias anmärkningsvärda framgångar.
Under Evo Morales och MAS 14 åer vid vid makten har lite för de flesta bolivianer förbättrats dramatiskt. Nyckelindustrier har förstatligats. Sociala utgifter har prioriterats och dramatiskt halverat fattigdomen i landet. Man har byggt ett nytt land med modern infrastruktur. Särskilt har allt detta påverkat levnadsvillkoren för Bolivias ursprungsbefolkning, indianerna, som nu för första gången fått glädje av landets enorma naturtillgångar.
Bolivias ekonomi har under åren med Evo Morales som president ökat med årligen 4,6 %, dubbelt så mycket som genomsnittet för Latinamerika. Inflationen har varit under kontroll. Regeringen har kunnat bygga upp ansenliga reserver. Landet har fått en ny medelklass ur ursprungsbefolkningen.
Den ekonomiska överklassen har rasat mot Morales jordreform, som fördelade av de stora jordägarna obrukad jord till jordlösa bönder. Landets förmögna har också upprörs över att staten under Morales ledning nationaliserats landets naturgas och olja, liksom telekommunikationer och elförsörjning. Samtidigt har minimilönerna tredubblats.
Latinamerikanska TeleSur english tvekar inte att tala om det som skett som en statskupp och presenterar också kuppledaren, Luis Fernando Camacho, som Bolivias Bolsonaro, med anspelning på Brasiliens extremnationalistiska president.
Camacho blev som 23-åring vicepresident i Cruceñista Youth Union (UJC), som International federation for Human Rights beskrivit som ett slags paramilitär grupp som utfört rasistiska övergrepp mot landets ursprungsbefolkning. Den nu 40-årige Camacho beskrivs av TeleSur som den person som lett kampen och kuppen mot Morales.
Fotnot: Pål Steigan avslutar sin fylliga dokumentation av statskuppen i Bolivia med fem viktiga punkter:
Evo Morales vant valget. En boliviansk domstol ga ham grønt lys til å stille til valg en fjerde gang og i det valget fikk han 47,1% av stemmene mot opposisjonens 36,5%.
Opposisjonskandidat Carlos Mesa har et svært nært forhold til USA og at USA i mange år har brukt ham som informant i Bolivia, slik det framgår av WikiLeaks.
Bolivia har verdens største litiumreserver. Noen har kalt Bolivia for «litiumens Saudi-Arabia». Litium er for elbiler nesten det olje er for bensinbiler. Det gjør kontrollen over Bolivia av strategisk enorm betydning for den multinasjonale korporasjonene og USA.
Evo Morales har vært en hovedmotstander av USA i Latin-Amerika.
Fotnot 2: I min bok Hemma i Ingenstans. Resor till städer (Carlssons 2008) skildras Bolivia och La Paz i ett kapitel.
Bilden: Karnevalen i f d tenngruvestaden Oururo, där Evo Morales föddes 1959, som ett av sju barn, varav fyra dog som barn. Som sexåring följde Eva med sin pappa till Argentina för att skörda sockerrör. Som tolvåring hjälpte han pappan med att föra lamadjur över slätten. Foto: Sören Sommelius.