För att covid-19 pandemin i längden ska kunna hanteras krävs att större delen av jordens befolkning vaccineras. 2020 träffades regeringar från hela världen och betonade just att den globala smittan bara kan bekämpas genom att göra mediciner, vaccin och diagnosmetoder tillgängliga för alla.
Så skriver Åsa Nyqvist Brandt i sin artikel ”Vaccinkriget” i Läkare utan gränser tidning ”Direkt” #1 2021. Hon ställer frågan om det verkligen har blivit ”Folkets vaccin” eller läkemedelsbolagens? Och konstaterar att det som så ofta är pengar som styr vem som ska få tillgång till livsviktiga vacciner och läkemedel.
I Sverige är regeringens mål att alla som vill ska ha vaccinerats före midsommar. Massvaccinering i de minst resursstarka länderna beräknas vara färdig först i slutet av 2024, om bortåt fyra år.
Hittills har Moçambique och Malawi fått lika mycket = 0 doser, Guinea Bissau 25 doser.
Överfulla sjukhus i dessa och många andra länder kämpar för att ta hand om patienter. I flera länder i södra Afrika registrerades fler covid-19-fall i januari 2021 än under hela 2020.
Samtidigt har de rika länderna trängt sig före i vaccinationskön. Israel, USA, Storbritannien och Kanada är några av de värsta. Kanada har tingat så många doser att hela befolkningen kan vaccineras sex gånger om. Men också EU har tagit för sig och bokat två miljarder doser.
Länder med totalt 16 procent av världens befolkning har köpt 60 procent av tillgängligt vaccin. Till råga på allt får de fattiga länderna betala ett betydligt högre vaccinpris än EU och andra rikare länder.
Åsa Nyqvist Brandt uttrycker sig diplomatiskt:
”En självklar skyldighet gentemot den egna befolkningen, säger vissa. Enögd vaccinnationalism som bara kommer att förlänga pandemin”, menar andra.
Vem äger ett vaccin? Är det länderna som satsat miljarder på grundforskning och stöd till läkemedelsbolagen? Eller är det bara bolagen, som nu har tagit patent på dem, som äger dem och har prismonopol. Stödmiljarderna åtföljdes inte av krav på att vaccinerna skulle vara tillgängliga för alla.
– De stora läkemedelsbolagens prismonopol och vinstjakt har varit en återkommande kontrovers under de senaste decennierna, säger Pieter-Jan van Eggermont, Humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Han påminner om hivepidemin vid slutet av 90-talet och början av 00-talet. Miljoner människor i fattiga länder dog av hiv trots att det fanns effektiva läkemedel, som de aldrig fick tillgång till, därför att de var för dyra.
Att tala om moral och etik då det handlar om tillgången på läkemedel över huvud taget är i högsta grad relevant, menar Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Statens medicinsketiska råd (SMER).
– När det gäller covid-vaccin står konflikten mellan äganderätt och moraliskt ansvar, säger han. Möjligheten att göra undantag i patentreglerna när folkhälsan står på spel finns redan.
Nu vill ett hundratal länder med Indien och Sydafrika i spetsen att WTO tillfälligt tar bort alla hinder för tillverkning och import av covid-19-vaccin. Det skulle innebära att fler bolag snabbt kan börja tillverka och sälja vaccin med målet att uppnå global immunitet.
Från EU, USA, Storbritannien är det än så länge kalla handen. Under tiden fortsätter viruset att sprida sig – och människor fortsätter att dö.
Bilden: En kvinna med covid-19 bärs till ambulans för vidare transport till sjukhuset i Manaus i Brasilien. Bilden ur Läkare utan gränsers tidning ”Direkt”.
Fotnot: Läkare utan gränsers tidning ”Direkt” finns på nätet och kan laddas hem gratis som pdf. Här hittar du #1 2021: https://lakareutangranser.se/sites/default/files/documents/2021-03/Direkt%231_2021.pdf