Biden till bloggen är unik. På den ser du den första fotograferade människan.
Du ser honom, gissar att det är en man, i vänstra delen av fotot, just där räcket böjer av.. Han är en man som får sina skor putsade. Vid hans fötter sitter skoputsaren i arbete.
De hästochvagnar eller gående som snabbt tagit sig fram längs parisiska Boulevard du Temple i tredje arrondissementet har tyvärr inte fastnat på bilden. Varför? Jo exponeringstiden är tio minuter. Därför syns enbart mannen som får sina skor putsade och som stått länge på samma plats.
Mannen som får sina skor putsade visste nog då inte att han blev historisk, bara genom att stå där med ansikte mot solen. Han blev den första fotograferade människan, nog är det i klass med den första människan på månen.
Men förmodligen fick han aldrig veta det.
Bilden togs 1838 av ingen mindre än Louis Daguerre, fotografiets och Daguerreotypens uppfinnare. Man tror att det är det första fotografiet med en människa på. Namnet på mannen i bilden är okänt.
Kanske hade Louise Daguerre arrangerat bilden och bett mannen stå där och putsa sina skor. Men det lär vi heller aldrig få veta.
För oss som fotar i dag är ett fotografi ett stycke frusen tid, ett snapshot. Men på Daguerres tid var den frusna tiden tio minuter. Se på bilden igen! Varsågod, ett stycke frusna tio minuter från 1838.
Ändå är det en ”modern” bild. Ljuset över gatan, boulevardens träd och deras skuggor skapar på något vis en ”parisisk stämning”, inbillar jag mig.
Jag läser om bilden i en artikel av Christopher P Jones, författare och konsthistoriker. Jones undrar vad den avporträtterade mannen kan ha tänkt på. Men det ingen lätt uppgift att försöka ta redan på vad en man tänkte på för snart 200 år sedan.
Bakom den här fotografin ligger en teknisk nydaning. Camera Obscuran var en känd teknik, att man genom ett litet hål kunde projicera en uppochnedvänd bild av yttervärlden i ”kamerans” inre. Med hjälp av kemiskt behandlade kopparark (med silversalter) lyckades Daguerre fixera bilden på vad han kallade en daguerreotyp, första gången 1837.
Daguerre började med att fotografera stilleben. Men någon gång under slutet av 1837 eller början av 1838 tog han ut sin kamera och tog den här bilden. Boulevard du Temple var då en fashionabel del av Paris, med affärer, caféer och teatrar. Gatan hade ett öknamn, Boulevard du Crime, till följd av alla de affischer med mord och dramatik som var favoritämnen bland tidens teatrar.
Under andra delen av 1800-talet byggdes Paris centrum om av Georges-Eugène Haussmann, under ett kontroversiellt stadsförnyelseprogram på Napoleon III:s tid. Boulevard du Temple utplånades då och lämnade plats för Boulevard du Prince Eugene.
Den bild vi ser är alltså bilden av en gata som inte finns längre, en bild med en man som inte heller finns men som genom Daguerres bild fått evigt liv.