I Israel talar man ofta om den mer än 70 mil långa muren runt Västbanken som ”security fence” eller ”barriär”. I två aktuella filmrecensioner använder recensenterna liknande begrepp, muren blir en ”barriär” eller en ”separationsbarriär”.

Dokumentären ”The man who stole Banksy” hade på fredagen premiär på svenska biografer. Det handlar om den anonyme  brittiske streetart-konstnären med pseudonymen Banksy och om hans målningar på muren runt Västbanken i Israel. Se en tidigare blogg.

I recensionen i HD/Sydsvenskan använder skribenten den israeliska termen ”barriär” ( i stället för ”mur”) och skriver om ”Israels barriär” på Västbanken”. Också Svenska Dagbladets recensent uttrycker sig likartat och skriver om ”Banskys verk, målat på palestinska sidan av separationsbarriären på Västbanken”.

I DN väljer Kerstin Gezelius i sin recension andra ord och talar om ”den israeliska muren på Västbanken som en extremt laddad plats”.

Den 13 augusti 1961 inleddes byggandet av den mur som sedan delade Berlin fram till dess fall och kalla krigets slut den 9 november 1989. I DDR/Östtyskland ville man inte kalla muren för mur. Den officiella benämningen var ”den antifascistiska skyddsvallen”.  Men för alla normalt funtade var muren inget annat än en mur.

Detsamma gäller förstås alla de murar som Israel har byggt och planerar att bygga. I Financial Times film här under (från 2016) talar man om ”murar och högteknologiska stängsel”. Muren har många namn, se Wikipedias utredning här. På arabiska kallas den ”apartheidmuren”.

Internationella krigsförbrytartribunalen (ICJ) i Haag har klassat Israels mur mot Västbanken som ett brott mot internationell humanitär rätt och refererar till den som ”muren”. Stora delar av muren är byggt långt inne på Västbankens territorium.

Det är i mina ögon rejält missledande att beskriva den ofta upp till åtta meter höga betongmuren som en ”barriär”.

Om någon talat om Berlinmuren som Berlinbarriären hade ingen förstått vad det handlade om.