I dag för 73 år sedan bombades Hiroshima. I valet i höst är den viktigaste frågan om Sverige ska ta ställning för en kärnvapenfri värld – eller göra Sverige beroende av kärnvapen, genom medlemskap i Nato.

Den 6 augusti 1945 klockan 08.15 släppte amerikansk bombflyg den första atombomben över Hiroshima. 212 000 män, kvinnor och barn dödades.

The New Yorker publicerade kort tid därefter en lång artikel av John Hershey, som  i Hiroshima intervjuat överlevande. En av dessa berättade så här om den 6 augusti 1945:

”När jag kom in bland buskarna såg jag att där låg ett tjugotal människor och alla befann sig i samma mardrömsliknande tillstånd: Ansiktena var totalt sönderbrända, ögonhålorna var tomma, vätskan från dom smälta ögonen hade runnit nerför kinderna. …Deras munnar var ingenting annat än varfyllda sår.”

73 år senare borde frågan om svenskt kärnvapenberoende vara en ödesfråga och en huvudfråga i den svenska valdebatten, skriver Pierre Schori i en debattartikel i Svenska Dagbladet, under rubriken ”Ödesfrågan i valet är kärnvapen”.

I ett svar till Schori presenterade de båda nordvästskånska moderata försvarspolitikerna, Hans Wallmark och Jonas Jacobsson Gjörtler, sin politik, ”…  vi moderater (vill) höja de svenska försvarssatsningarna till 2 procent av BNP och att Sverige ska bli medlem i Nato”.

Moderaternas politik innebär att Sverige inte undertecknar FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen, för vilken ICAN tilldelades Nobels fredspris förra året. Detta trots att nio av tio svenskar vill att avtalet ska undertecknas, enligt Sifo, oktober 2017.

Motståndet mot svenskt Natomedlemskap har ökat. I januari 2018 sa 44 procent nej till Natomedlemskap, en ökning på ett år med fyra procent. Bara 31 procent var för. Trots detta har Hans Wallmark, moderaternas försvarspolitiske talesman, tidigare sagt att Sverige kan gå med i Nato genom enkel riksdagsmajoritet, ungefär som när alliansen avskaffade värnplikten.

Pierre Schori skriver: ”Med sitt nej till FN:s konvention och ja till kärnvapenalliansen Nato har de borgerliga partierna dragit in atombomben i valrörelsen.”

Natos militärapparat bygger ytterst på kärnvapen. Som Natostat kommer också Sveriges försvar att som grund ha kärnvapenstrategier. Men inget land kan vinna ett krig som utkämpas med kärnvapen. Vill svenskarna verkligen låta Nato bygga militärbaser på Gotland och Öland som i kristider kan utrustas med kärnvapen?

”Varför i all världen ska Sverige delta i detta?”, undrar Schori. ”Vårt enprocentiga fredsfrämjande och konfliktförebyggande civila bistånd är långt bättre än Natos tvåprocentiga militära upprustning.”

Diplomati, fredsbyggande arbete i FN och bilaterala förtroendeskapande kontakter nationer emellan har varit en grund för att det alliansfria Sverige levt i fred i över 200 år. Är den tiden förbi efter valet??

Schori avslutar sin artikel:

”Valet blir så för mig framför allt ett ställningstagande för alliansfrihet och en kärnvapenfri värld, mot alla kärnvapen, dess allianser och dess försvarare.

Vi kommer inte ifrån atombomben i valbåset!”

Bilderna från Hiroshima efter atombomben i augusti 1945 är hämtade från Rare Historical Photos. Överst: Överlevande från atombomben i Hiroshima väntar utanför en sjukstuga i hopp om behandling. Därunder  ruinen av Nagarekawa Methodist Church i det totalförstörda Hiroshima. Härunder: Svampmolnet över Hiroshima, en timme efter det att atombomben fällts över staden.