Bokbörsen.se fungerade länge som en länk mellan 20 000 privata boksäljare och oss bokläsare. I dag verkar det mest vara snabba cash som gäller.

Bokbörsen kom som en räddande ängel på bokmarknaden år 2000. Redan då var många bokhandlar på tillbakagång, vilket bland annat innebar att man tog in allt färre titlar och att storsäljare allt mer dominerade.

I och med Bokbörsen och antikvariatens gemensamma söksida antikvariat.net (som startade till bokmässan 1998) förändrades dramatiskt tillgängligheten av äldre böcker. Stora delar av alla litteratur på svenska, både skönlitteratur och fackböcker blev enkelt tillgänglig till överkomliga priser.

Min egen bokcirkel De heliga idioterna har träffats en gång i månaden sedan hösten 1999. Till en början gällde det att föreslå böcker som var lätt att får tag på i pocket. Snart kunde vi få tag på nästan vad vi ville. Det gäller fortfarande.

I dag presenterar sig Bokbörsen som Sveriges största bokhandel med en miljon unika titlar på svenska. Registrerade säljare är 20 000 privatpersoner och en del antikvariat. Enligt Wikipedia omsatte Bokbörsen 36 miljoner kronor 2015.

 Dessvärre har Bokbörsen bytt policy. I stället för en gemensam organisation för försäljning av begagnad böcker verkar Bokbörsen i dag fungera som med fokus på kortsiktig vinstmaximering.

På företagets webbsida anges inte vem som äger företaget. I en artikel i Svensk bokhandel 2009 nämndes som Bokbörsens grundare Sven Bonde och Mats Levin, som drev företaget från hemmakontoret i Tvååker, ett par mil söder om Varberg. Jag gissar att nya ägare tagit över, med större intresse av snabba cash än av litteratur.

Numera tillämpar Bokbörsen ”enhetsporto” (55 kronor), vilket innebär att företaget gissningsvis tjänar mer på för högt porto än på själva böckerna. Faktureringen sköts centralt, inte som tidigare av de många säljarna (som hela tiden betalat en avgift till Bokbörsen och nu fått sina ofta begränsade inkomster beskurna).

Medelpriset för en bok anges till 100 kronor. Snittförsäljningen inkasserar alltså 155 kronor.

Den kund som missar sistadagen för en räkning får ingen påminnelse och hamnar direkt hos en inkasserande bank med höga avgifter. Det hände mig själv nyligen. Jag betalade fem dagar försent, fick en straffränta på 13 öre och en straffavgift på 60 kronor, ingenting om ”har du nyligen betalt … kan du bortse …”.

Dags att lämna Bokbörsen och övergå till antikvariat.net (vars enhetsporto för övrigt är mera rimliga 35 kronor).