Svensk alliansfrihet och den svenska tryckfrihetstraditionen undergrävs om lagförslaget om grundlagsändring  om så kallat ”utlandsspionage” går igenom, skriver Lars-Gunnar Liljestrand. Det handlar särskilt om journalistisk bevakning av svenska militära insatser i länder som Afghanistan och Irak.

”Utredningen om utlandsspionage, Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i(SOU 2017:70), är ute på remiss och om det skall ske förändringar i grundlagen krävs beslut av två riksdagar. Förslaget är kopplat till Sveriges militära insatser i utlandet.”

Lars-Gunnar Liljestrand är i en artikel på alliansfriheten.se djupt kritisk mot en utredning om ”utlandsspionage”, som syftar till grundlagsändringar, då det gäller skildringar av svenska internationella militära insatser. Det handlar inte om ”skada för Sveriges säkerhet” utan på hur ”förtroendet för Sverige som militär partner” kan komma uppfattas av andra stater som vi ingår tillsammans med i koalitioner för militära operationer, då i praktiken i synnerhet USA.

Utredningen föreslår två nya brott som skall införas i brottsbalken: utlandsspionage (kan ge mellan fyra och åtta års fängelse) och obehörig befattning med hemlig uppgift. De skall också införas som nya brott i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Därmed försvinner meddelarfriheten för sådana brott.

Sekretessen har ökat vid svenska internationella militära operationer, Afghanistan, Libyen och Irak är exempel. Sveriges militära insatser i krigen i Afghanistan och Irak är hemligstämplade efter 2014. Motivering är ”av hänsyn till andra stater”.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke skriver om lagförslaget i tidningen Journalisten  (7/12 2017):

””Man urholkar också meddelarskyddet än mer. Om en svensk officerare ser något som ett annat land begår och lämnar den uppgiften för publicering i ett tryckt medium, skulle både utgivaren kunna ställas för svars för utlandsspionage, och man skulle kunna efterforska vem som lämnat uppgiften och lagföra den personen.”

Johanne Hildebrandt, som varit positiv till att att Sverige krigar i Afghanistan, är upprörd över lagförslaget och säger till Dagens Nyheter (7/12 2017):

”Lagändringen kommer att omöjliggöra krigsrapportering från fältet. Om jag följer svensk trupp och ser hur USA bombar en by så att civila dör, så kan min rapportering kriminaliseras därför att den stör Sveriges relationer till USA.”

Från representanter för svenska medier och journalister (Tidningsutgivarna, Utgivarna, Publicistklubben, Journalistförbundet, Grävande journalister med flera) kommer närmast enhälligt stark kritik mot förslaget. Främst handlar det om faran att lägga till nya brott i TF och YGF, fortsätter Lars-Gunnar Liljestrand, som sammanfattar:

”Sveriges deltagande i militära insatser under ledning av Nato och USA har aldrig i grunden handlat om att uppnå vissa resultat. Motiveringen för svenska regeringar har varit att kvalificera Sverige som en pålitlig militär partner till Nato och USA. Det har varit ett led i närmandet till Nato och USA, med förhoppningen om att få någon form av militärt stöd för det fall vi kommer i krig.

Därmed blir det avgörande för Sverige att skapa förtroende hos Nato och USA. Lagförslaget skall ses som en uppföljning av den politiken.”

Bilden: Svenska soldater i Afghanistan. Foto: Expressen.