För första gången har svenska stridsflygplan utplacerats i Estland under den nyligen avslutade Flygvapenövningen 2018, FVÖ 18. De har under övningen ”anfallit” mål på den svenska östkusten.

Flygvapenövningen, FVÖ 18, genomfördes mellan 25 och 30 maj. För första gången utplacerades svenskt stridsflyg i Estland. Deras uppgift var att under övningen som fientliga jaktplan anfalla svenska radarstationer och flygbaser.

I övningens förutsättningar ingick att flera städer längs sydostkusten dessförinnan anfallits av missiler och att svensk infrastruktur attackerats genom en omfattande cyberattack. Ett särskilt mål ska ha varit Kalmars flygfält.

Natoländerna Danmark och Norge har redan tidigare semipermanenta trupper utplacerade i de baltiska länderna. Om Sverige går med i Nato kommer med stor säkerhet också svenska enheter att placeras i de tre länderna. Till det kommer att ett svenskt medlemskap med stor sannolikhet kommer att leda till en eller flera Natobaser på svenskt territorium, kanske på Gotland eller Öland.

I ett sådant scenario blir Östersjön en militär konfrontationszon mellan Nato och Ryssland och Sverige en frontstat som löper stor risk att tvingas in i krigssituationer på USA:s initiativ.

Det är mot den bakgrunden de svenska Jas-flygplanen på Ämäribasen i Estland måste ses.

Svenska plan ”spelar” attackerande ryska plan som anfaller mål i Sverige. Hur uppfattas övningen från rysk sida? Som en provokation? Det kan inte uteslutas.

Övningen genomfördes i huvudsak i Östersjön och östra Götaland, läser jag på Regeringskansliets hemsida. Sammanlagt deltog inte mindre än 75 flygplan, däribland en JAS39-division, och cirka 2500 soldater.

Liksom under försvarsmaktsövning Aurora 2017 deltog under övningen finska F-18 integrerat i det svenska luftförsvaret. Vissa övningsmoment genomfördes samordnat med marinens övning Swenex och arméns övning Våreld.

Bilden: Försvarsminister Peter Hultqvist besöker Flygvapenövningen 2018. Foto: Marinette Nyh Radebo/Regeringskansliet.