Rösträttskampen för USA:s afroamerikaner kulminerade i dag för 50 år sedan med Den blodiga söndagen i småstaden Selma i Alabama. Obama talar i Selma i dag – i ett USA där rasismen växer och högsta domstolen rivit upp delar av rösträttslagen från 1965.
Selma är en sliten småstad vid Alabamafloden i delstaten Alabama. Floden och staden fick mig att tänka på Joseph Conrads Mörkrets hjärta, om det inte vore för den trafikerade Edmund Pettus-järnbron som mitt i staden korsar floden.
Jag har flera gånger bott på St James hotell, byggt i sydstatsstil 1837 på bomullsrikedomarnas tid. Från rummets balkong såg jag floden och bron. Under valkampanjen 2008 hade Obama kampanjhögkvarter mitt emot bron. ”Händer som plockade bomull kan nu ’plocka’ (pick) en president”, läste jag. Obama stod för förhoppningar om förändring.
Söndagen den 7 mars 1965 gick 500 demonstranter över bron. De krävde att diskriminerande regler för rösträtt åt afroamerikaner skulle avskaffas. På andra sidan bron möttes de av den rasistiske guvernören George Wallace’s polis och militär, med hästar och hundar, utrustade med batonger och tårgas, klädda i gasmasker, som om det vore krig.
De fredliga demonstranterna klubbades ner inför TV-kamerorna i vad som kommit att kallas ”Den blodiga söndagen”. Ingen dödades, 57 fördes till sjukhus. När bilderna från Selma televiserades chockerades det vita liberala USA, inklusive president Lyndon B Johnsson.
I marschen deltog vita liberala präster. Två dagar efter den blodiga söndagen jagades tre av dessa präster av en Ku Klux Klan-mobb. ”Vill ni veta hur det är att vara nigger”, ropade man. Utanför Klankaféet Silver moon diner knuffades de tre omkull.
Den 38-årige prästen James Reeb, som till vardags arbetade med fattiga i slummen i Boston, blev slagen medvetslös med ett basebollträ i huvudet. Ambulansen i vilken Reeb skulle föras till sjukhus fick punktering. När lokala poliser såg att det fanns både svarta och vita i ambulansen vägrade de någon som helst hjälp. Reeb avled – och hans död skakade om det vita USA.
Efter Reebs begravning höll Lyndon Johnson ett nationellt TV-tal, där han använde medborgarrättsrörelsens egna ord, We shall overcome. Effekten var överväldigande. Martin Luther King, som talat vid begravningen, lyssnade på talet i Selma och fick glädjetårar i ögonen.
Den 7 augusti 1965 antogs en ny rösträttslag, trots hårt motstånd från sydstaterna. Men det skulle dröja till år 2000 innan Selma fick sin förste svarte borgmästare.
Under sin valkampanj 2008 besökte Barack Obama den symbolladdade staden Selma och talade i Brown’s Chapel. Samma dag talade hans konkurrent Hilary Clinton i en annan kyrka i Selma. I dag på 50-årsdagen är Obama åter i Selma – i en situation när rasismen tilltar i USA och USA:s Högsta domstol rivit upp delar av lagen från 1965.