Pastor Lennarth Nilsson från baptistiska Slottshagskyrkan i Helsingborg har gjort en ”uppgradering” av julevangeliet i Lukas evangelium kapitel 2 vers 1-20.

Hur skulle det ha varit om ”där” och ”då” varit ”här” och ”nu”? Om Maria inte fått plats på fullbelagda BB på Helsingborgs sjukhus och Jesusbarnet fötts bland hemlösa i parkeringshuset utanför lasarettet?

Vid den tiden utfärdade Europeiska Unionen en förordning om att alla invånare i de 28 medlemsländerna skulle registreras.
Italien var ordförandeland och Stefan Löfven statsminister i Sverige.
Alla for då för att registrera sig, var och en till sin födelsestad.
Josef Davidsson, som var född och uppväxt på Råå, men som flyttat till Värmland, var tvungen att personligen ta sig till Helsingborg,
för att bli inskriven, tillsammans med sin sambo Maria som väntade barn.
När de efter den långa tågresan, försenad av signalfel, väl var framme vid Knutpunkten i Helsingborg, började födslovärkarna komma.
På grund av pågående ombyggnad och överbelagda förlossningssalar kunde inte lasarettet ta emot flera graviditeter utan hänvisade dem till Halmstad BB.

Men då tiden var inne, tvingades hon föda sitt förstfödda barn i ett parkeringshus utanför sjukhuset dit en vänlig Securitasvakt förde dem.
Där bland några övergivna bilar –överlappade med parkeringsböter – födde hon sitt första barn, lindade honom i några Metro och lade honom i en kundvagn.
Några hemlösa, som vaknat upp i den kalla natten såg förvånat vad som hände men försåg blixtsnabbt barnet och modern med sina slitna filtar.
Samtidigt som detta hände befann sig en grupp tidningsbärare vid sin lastbrygga för att hämta tidningarna som skulle distribueras denna tidiga morgon.

Plötsligt stod en ängel framför dem och ett himmelskt ljus lyste omkring dem. De blev mycket rädda.
Men ängeln sa: ”Var inte rädda! Ni ska nu få höra den bästa nyheten ni någonsin har fått ta emot för att bära ut.
I denna natt har Frälsaren fötts åt er, honom har ni längtat efter, han är en gåva till alla människor.
Och för att ni skall veta att jag talar sanning så skynda er att köra iväg till parkeringshuset vid lasarettet, där skall ni finna ett nyfött barn som ligger nedbäddat i en kundvagn.”
Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk kör som sjöng
”Ära vare Gud i Höjden och Fred på jorden, till alla människor ett gott sinnelag.”

När änglarna hade försvunnit tog det en stund för tidningsbuden att hämta sig.
Några trodde att de hade sett i syne, men sedan skyndade de sig att sätta sig i bilarna och köra till parkeringshuset, där de mycket riktigt fann det nyfödda gossebarnet i kundvagnen.
De slog av motorerna för att inte den lille skulle andas in avgaser,
de knäböjde andaktsfullt på den svarta asfalten och berättade för föräldrarna vad de hade sett och hört.
Maria gömde och begrundade detta i sitt hjärta.

Tidningsbuden tog försiktigt några bilder med sina smartphones,
som de sedan mms-ade iväg till Helsingborgs Dagblads nattredaktion och skyndade sig sedan tillbaka för att dela ut tidningarna.
Men de nöjde sig inte med att lägga tidningarna i brevlådor och brevinkast utan med jämna mellanrum ringde de på och berättade den glada nyheten om vad som hade hänt.
Alla som väcktes upp trodde på vad som sades och de blev så glada att de inte kunde gå och lägga sig igen.
De gick ut på internet och upptäckte bland nattens nyheter bilden av ett barn med en sällsam utstrålning.
Många kände sig djupt berörda och en överjordisk frid fyllde deras sinnen.
Några veckor senare uppstod ett tumult i tullen.

Tre män med arabiskt utseende som påstod sig vara magiker försökte föra in guld och dyrbara parfymer utan att vilja betala tull.
De sa att de hade följt en osedvanligt stor stjärna och att det var gåvor till en nyfödd kung.
Gränspolisen kom – eftersom man trodde att ”stjärna” och ”kung” var kodord i en eventuellt kommande terroristattack – och beslagtog gåvorna.
Efter några veckors förhör utvisades männen och fick flyga tillbaka hem från Kastrup.
Men barnet växte och blev äldre och visare och startade genom sitt äkta mänskliga liv den första tolvstegsrörelsen, välkomnande oss alla att vara medvandrare…

[Stort tack till Pastor Lennarth Nilsson, Slottshagskyrkan, som skrivit den starka texten, som kyrkans veckobrev.]