Magnus William-Olsson skriver om poeten Elsa Grave på poesisajten Örnen och Kråkans senaste utgåva. Sajtens nyutkomna litteraturkritiska kalender Poesiåret 2017 är också en bok om tiden vi nyss levde.
”Elsa Graves grundmodus är det ur förtvivlan sprungna raseriet. Hennes poesi spottar, fräser, vrålar och kränger. Lidandet. Teknokratin. Förödelsen av naturen. Krigens människoslakt. Men framförallt kravet på det lydiga blundandet inför orättfärdigheten i denna världens ordning väckte hennes dikt. I botten finns en blasfemisk energi …”
Poeten Magnus William-Olsson skriver inkännande och engagerat om poeten Elsa Grave på poesisajten Örnen och Kråkans senaste utgåva. Utgångspunkten är en personlig läsning av tre av de böcker som publicerats i samband med hundraårsminnet av hennes födelse, Norstedts två samlingsvolymer, Dikter och Pjäser, antologin Fjorton röster om Elsa Grave (ellerströms) och tidskriften Lyrikvännens temanummer.
Magnus William-Olsson berättar med inlevelse om sitt första möte med Grave:
”Elsa Grave var en av de första berömda poeter jag träffade. Jag var i början av tjugoårsåldern, hon var drygt sextio. Vi hade brevväxlat och nu stod jag där, omtumlad, utanför hennes hus ”Blomstervången” i halländska Vapnödalen. Jag var bländad och hon missunnande sig sannerligen inte njutningen i att imponera på en ung beundrare. Vin och högläsning halva natten. ”Jag har magiska krafter”, sa hon och gjorde en gest som Mandrake när vi kisade mot förmiddagsljuset dagen efter. Jag drog lydigt efter andan. Hon log som Cheshirekatten …”
Poesisajten Örnen och Kråkan publicerar varje onsdag en ny poesirecension, som också är inläst och därmed kan endera läsas eller lyssnas på. En onsdag i månaden ersätts kritiken med en timslång poesipod, där aktuell poesi framförs och diskuteras. 6 500 abonnenter får via epost den nya utgåvan, som är gratis.
Sajten finansieras främst genom annonser och donationer. Syftet är – förutom att väcka intresset för ny poesi – också att stödja förekomsten av professionell dagskritik, utförd under rimliga villkor.
För den som behöver lyrik och gärna tar till sig kritiska reflexioner om lyrik ger Örnen och Kråkan luft under vingarna.
I dagarna publiceras Örnen och Kråkans litteraturkritiska kalender, Poesiåret 2017, där allt material från sajten under förra året finns medtaget, som ett brett nedslag i fjolårets svenskspråkiga poesiutgivning, med kritiska texter om 88 poesiböcker. Dessutom medverkar litteraturforskaren Alexandra Borg och kritikern och poeten Magnus William-Olsson med personliga översikter.
Jag citerar gärna ur förordet:
Den ”litterära kritiken” karakteriseras av att recensionerna har ett annat ämne än sitt föremål. Dikterna handlar förstås om annat än poesi. Troligen finns ingen annan konstart som förmår tala så precist och komplext om allt, från de yttersta tingen, idéerna och erfarenheterna, till de innersta och minsta.” …
”Poesiåret 2017 är helt enkelt en bok om tiden vi nyss levde, den tid som nu när detta skrivs i början av februari 2018 redan ter sig en aning underlig och främmande.”