USA satsar stort på kärnvapen och utser Ryssland som huvudfiende. Hur ska Sverige kunna stå utanför ett krig mellan de båda länderna?
USA står för en omfattande uppgradering av sina kärnvapen. Samtidigt utnämner USA i policydokumentet Nuclear Posture Review Ryssland som huvudfiende eller med Defence News rubrikformulering ”puts Russia firmly in crosshairs”.
Förutom Ryssland utpekas de andra länder som ska avskräckas genom det amerikanska kärnvapeninnehavet, Nordkorea, Kina och Iran.
Stor uppmärksamhet väcker beskedet att USA gör om en del av sina befintliga kärnvapenmissiler så att de blir ”mindre kraftfulla”, ”bara” som den atombomb som fälldes över Hiroshima i augusti 1945.
Med mindre kraftfulla kärnvapen blir tröskeln lägre att använda dem i konflikter, där krigföringen annars skulle ha skett med konventionella vapen.
USA räknar med att avsätta 1200 miljarder dollar på att under 30 år modernisera sina kärnvapen, skriver Svenska Dagbladet.
Även Ryssland gör stora satsningar på kärnvapen uppger samma tidning. Några siffror nämns dock inte.
Vid ett krig mellan USA och Ryssland ligger Sverige mycket illa till. Som Natomedlem skulle svenska trupper förmodligen tvingas delta på USA:s sida. Skulle angrepp med flyg eller missiler mot Ryssland utföras från svenskt territorium, då blir Sverige utan minsta tvekan en krigsskådeplats.
I ett sådant krig kan inte kärnvapen uteslutas.
Aningslösa politiker talar återkommande om att det skulle finnas en risk för att Ryssland militärt angriper Sverige.
Den stora faran är förstås ett krig mellan USA och Ryssland. Den diskussion som borde föras är framförallt hur Sverige ska kunna stå utanför ett sådant krig och i stället kunna bidra med humanitära insatser, medling och andra icke-militära medel – i linje med Sveriges långa utrikespolitiska tradition i FN:s anda.
Illustrationen från tidningen Internationalen.
Oavsett vad man tycker om Ryssland, USA och Nato så är nedrustning ett måste. En stor majoritet av svenskarna är emot kärnvapen. Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd och är medlem i EU. Det borde ju rimligtvis underlätta Sveriges arbete för nedrustning och ratificering av FN:s kärnvapenförbud. Osäkra och kortsiktiga säkerhetsanalyser får inte hindra fredsarbetet.