Det nuvarande skattesystemet gynnar de kommuner där folk sover på bekostnad över de där de arbetar, skriver Agneta Stark. Följden har blivit ett Sverige där landsbygden utanför storstadsregionerna förtvinar ekonomiskt.
”Om man gör tankeexperimentet att människor i stället skulle betala skatt på sina arbetsinkomster i den kommun där de arbetar, skulle den svenska ekonomiska kartan ritas om på ett ögonblick.”
Så skrev Agneta Stark i en angelägen krönika i ETC för några veckor sedan. Hon reflekterade över vilken roll skattesystemets utformning har för hur Sverige ser ut.
I en tidigare blogg skrev jag utifrån Po Tidholms ”Läget i landet” om det sönderfallande Sverige, om hur landet har delats in i en förtvinade periferi och några få gynnade storstadsregioner – samtidigt som klassklyftorna gjort det som en gång var ett välmående svenskt folkhem till ett allt mer ojämlikt samhälle.
Po Tidholm menar att frågor om landsbygdens tillbakagång och de större städerna expansion sällan diskuteras på allvar och med hetta. Han visar att vårt skattesystem är ”riggat till städernas fördel”: ”Rikast blir de kommuner där de mest förmögna sover”. Åtta av de kommunerna ligger i Stockholm och är platser där det egentligen inte produceras någonting. De här skattereglerna är ingen naturlag. I Norge finns andra skatteregler som skapar välstånd ute i provinserna.
Agneta Stark gör tankeexperimentet att människor i stället skulle betala skatt på sina arbetsinkomster i den kommun där de arbetar. Om så hade varit fallet hade förutsättningarna för kommunernas ekonomi förändrats dramatiskt:
”I dag välbeställda kommuner i närheten av storstäder, som Vellinge, Lomma, Lidingö och Danderyd, skulle i ett slag se fastighetspriser smälta ner och sina kommunbudgetar krympa radikalt. Medan de kommuner som har många inpendlare skulle få ett verkligt uppsving. Ekonomisk makt och kommunal högstatus skulle skifta blixtsnabbt.”
Varför är det så att vi i Sverige beskattas där vi bor, det vill säga där vår säng står, undrar Agneta Stark? Hon tänker på det som på skattespråk formuleras som den plats där vi ”regelmässigt tillbringar vår dygnsvila”? Och hon undrar:
”Är det förenligt med arbetslinjen? Är det verkligen viktigare att sova än att arbeta?”
Beroende på var pensionärer skulle beskattas för sina pensioner så skulle kommuners relationer till äldre invånare förändras rejält.
Den eftersatta landsbygden skapar ett dåligt samhälle för alla. Nog borde tankar från visionärer som Po Tidholm och Agneta Stark vara värda att tas på största allvar?! För att återskapa ett land efter principen ”Låt hela Sverige leva”.
Allt som behövs är en rejäl skattereform. Ska det vara så svårt?