Negativa Sverigebilder fungerar som tillhyggen i debatter, konstaterar Paul Rapacioli i New York Review of Books.
Sverige är ett land där kriminella gäng har tagit kontroll över förorterna. Tungt beväpnade tonåringar härjar på gatorna. Ett av landets största varuhus har blivit en no-go-zone för polisen.
Antalet våldtäkter har stigit bortom all kontroll och Malmö har blivit Europas våldtäktshuvudstad.
Statsministern är beredd att sätta in militära trupper mot ligorna. Allt fler talar om systemkollaps. Av religiösa skäl är det numera förbjudet i Sverige att sätta upp julbelysning utomhus. Sverige har blivit en våldshärjad ”fragil state”, en sönderfallande stat.
Jo, så framställs bilden av Sverige allt oftare i amerikanska ultrakonservativa medier som Breitbart eller Fox News liksom när president Trump morgontwittrar efter en sen kväll framför TV:n. Också brittiska medier som Mail Online eller Daily Express håller gärna samma tonläge.
Har Sverige gått från att vara ett utopiskt föredöme i världen till att bli en dystopi och ett varnande exempel, undrar Paul Rapacioli i en läsvärd artikel i New York Review of Books Daily?
Rapacioli ger en annan bild och skriver om svenska kärnvärden, progressiva principer som jämlikhet, sekularism, öppenhet och insyn.
Han konstaterar bland annat att antalet våldtäkter i Malmö ligger under riksgenomsnittet och hänvisar till ”The Fragile State Index”, som mäter länders stabilitet och risken för kollaps utifrån olika faktorer. Där kommer Sverige på femte plats efter länder som Finland, Norge, Schweiz och Danmark och långt före Storbritannien på 19:e plats eller USA på 21:a plats. Det beror inte minst på att Sveriges ekonomiska tillväxt är en bra bit bättre än snittet för de europeiska länderna.
I det Fox-program som Trump relaterade till handlade det egentligen om att Sverige tagit emot ”alltför många flyktingar”. Sverige blev Trumps varnande exempel som presidenten använde för att agitera för sina egna förslag om hårdare gränskontroller i USA.
Sverige är varken ett helvete eller ett paradis, konkluderar Paul Rapacioli. Ett land kan bara beskrivas i mycket mera nyanserade termer. Och de bilder av tillståndet i landet som Fox-TV och andra målar upp används framförallt som tillhyggen i debatter om USA.
Något liknande kan hävdas om de svenska partiernas kris-utspel. När statsministern talar om möjligheten att sätta in militär i förorterna är det utifrån ambitionen att vinna tillbaka väljare som gått från hans egen parti till högerextrema sverigedemokraterna. Detsamma gäller utspelen från moderater och sverigedemokrater, som mindre handlar om fakta och mera om att vinna väljare i höstens val.
Det här är obehagligt därför att den sortens politisk retorik både göder fördomar och väcker obehag och rädsla hos många svenskar.
Rapacioli avrundar med att skriva att så länge det svenska samhället förblir ett jämlikt, öppet och tolerant samhälle så kommer Sverige att användas som tillhygge och för outsiders som vill få sina egna ideal och fördomar bekräftade.
Hans artikel illustreras av en bild från Malmö år 2015, där volontärer bakar julkakor tillsammans med ensamkommande flyktingbarn. Den bilden säger en hel del.