Po Tidholms ”Läget i landet” behandlar i 89 korta texter det sönderfallande Sverige, med landsbygdens förtvinade periferi och några få gynnade storstadsregioner. Foto: Peter Hoelstad.
”Hela Sverige ska leva” var länge ett återkommande politiskt slagord. I våra dagar klingar det allt mera tomt – om någon ens tar formuleringen i sin mun. Urbaniseringen har mer och mer tvingat folk att flytta från Sörgården till Skärholmen. Landet har delats in i en förtvinade periferi och några få gynnade storstadsregioner – samtidigt som klassklyftorna gjort det som en gång var ett välmående svenskt folkhem till ett allt mer ojämlikt samhälle.
Frågor om landsbygdens tillbakagång och de större städerna expansion diskuteras sällan på allvar och med hetta. En som sedan tjugo år gått mot strömmen och återkommit till frågor om landsbygd och avfolkning är Po Tidholm, med bland annat essäboken ”Norrland” och SVT-serien ”Resten av Sverige”.
I höstas gav Tidholm ut vad som kan kallas ett manifest, ”Läget i landet” med underrubriken ”89 tankar om periferier, politik och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror” (Teg Publishing, 2017).
Boken består av 89 korta texter på max en sida. Tidholm förundras över att så få försöker förstå det som händer i Sverige eller ens orkar bry sig, varför en fråga som ”berör så många och har så starka emotionella och kulturella konnotationer så sällan resulterar i öppen konflikt”.
Stad-land diskussionen handlar om grundläggande rättvisefrågor, sådant som den ojämna tillgången på offentlig service och konsekvenserna av ett skattesystem som är ”riggat till städernas fördel”: ”Rikast blir de kommuner där de mest förmögna sover”. Åtta av de kommunerna ligger i Stockholm och är platser där det egentligen inte produceras någonting.
De här skattereglerna är ingen naturlag. I Norge finns andra skatteregler som skapar välstånd ute i provinserna. I varenda norsk kommun, ”i varenda fjordbotten finns det fullservicesamhällen med nybyggda skolor och äldreboenden, tjusiga villor med utsikt, hälsocentraler och kulturhus med clowner varje kväll”.
Fotnot: Jag återkommer till boken i en följande blogg.