En fjärdedel av landets bibliotek har lagts ner under de senaste 20 åren.  I dag torsdag behandlar kulturnämnden i Helsingborg Rååbibliotekets framtid.

Frågan om Rååbibliotekets framtid engagerar. På HD:s kultursida skriver Johan Malmberg om ”Hotet mot bibblan”. Han vidgar perspektivet och påminner om att en fjärdedel av landets bibliotek har lagts ner mellan 1995 och 2015. Kommer också Råås bibliotek att bli en siffra i den statistiken?

Johan ställer också följdfrågan ”Ska vi behöva gå till köpcentrumet för att läsa böcker i framtiden?” Ska ett bibliotek som en av få icke-kommersiella mötesplatser underordnas köpcentrumets kommersialism? Eller bli en barnparkering med bilderböcker åt  föräldrar som veckohandlar på Ica-Maxi?

I dag, torsdag, tas frågan på nytt upp i kulturnämnden. Nya så kallade dialogmöten planeras därtill. Efter den debatt som varit handlar frågan nu inte bara om ett områdesbibliotek och en stadsdel som berövats det mesta av sin närservice utan också om grundläggande oförmåga från kulturnämndens sida att hantera grundläggande demokratiska frågor.

Det första dialogmötet var raka motsatsen till beteckningens innebörd, ett möte utan dialog. Platon skulle knappast ha gillat det. I Högastenskolans möteslokal sjöd ilskan också därför att de närvarande inte fick yttra sig. Allt de och jag själv hade velat  framföra förmedlades till kommunikatörer som på sin datorer skrev in frågor som de närvarande politikerna skulle besvara. Varje nyanserat och engagerat inlägg i frågan reducerades därmed till en utslätad rubrikformulering på kanske 50 tecken. Bara var tredje hann besvaras.

Demokratiskt? Knappast.

Ett kommunfullmäktigesammanträde genomfört på liknande vis är knappast tänkbart ens i en fullfjädrad diktatur.