27 diplomater och höga militärer vill i en artikel i GP att Sverige inte ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen och att Sverige ska gå in i Nato och därmed ytterst förlita oss på amerikanska kärnvapen.
Aurora 17 är avslutad, liksom den samtidiga ryska övningen Zapad 17. Olika slutsatser dras. I Göteborgs-Posten skrev häromdagen 27 diplomater och höga officerare. Deras slutsats var att ”Aurora visar vägen till ett medlemskap i Nato”. Man anklagade kritikerna av övningen:
”… föreställningen om Sverige som en neutral stat är vida spridd. Att denna okunskap nu utnyttjas av motståndarna till Aurora är stötande.”
Dessutom kräver debattörerna att Sverige inte ska skriva under FN:s avtal om kärnvapenförbud:
”… detta avtal är nedrustningsmässigt kontraproduktivt och säkerhetspolitiskt destruktivt. … Sverige kan inte välja att ”förbjuda” de amerikanska kärnvapen som ytterst utgör en garant för den svenska säkerheten.”
Ska Sveriges försvar byggas på kärnvapen? Ska amerikanska kärnvapen vara en garant för svensk säkerhet? Tydligen menar de 27 detta, därför att:
”De kärnvapen som Sverige verkligen har anledning att frukta är de ryska i närområdet …”
De 27 debattörerna vill att Sverige ska överge en fredsskapande och mer än 200-årig alliansfrihet, gå med i Nato och förlita oss på amerikanska kärnvapen.
Mina tankar går till befolkningen i Japan, Sydkorea och Nordkorea. USA:s och Nordkoreas ledare har under hösten ömsesidigt hotat varandra med kärnvapenkrig och utplåning. Trumps obalanserade twittterhets och hans kusliga kärnvapenhot mot Nordkorea i FN:s generalförsamling borde kanske förorsaka viss eftertanke.
Vid ett möjligt försämrat säkerhetsläge vid Östersjön, ska Sverige ytterst bygga vårt försvar på Natos och USA:s kärnvapen?
Ska Sverige väl och ve, Sveriges överlevnad, göras beroende av en högerextrem, narcissistisk och maktfullkomlig virrpanna och konfliktanalfabet som Donald Trump?
I GP-artikeln sägs som väntat inte ett ord om fredsbyggande med icke-militära medel, ingenting om förtroendeskapande åtgärder, ingenting om Sveriges långa fredliga tradition. Jag får kalla kårar när jag läser den.
Debatten om kärnvapen och Nato hårdnar.
Vi vet att fler svenskar är mot än för ett svenskt Nato-medlemskap. Och jag är övertygad om att en stor majoritet i landet skulle ställa sig bakom det allra viktigaste politiska kravet 2017: Sverige måste göras till en kärnvapenfri zon, på samma sätt som vårt grannland Finland.
Denne HGL heter Hultberg och tar sig friheten att tycka annorlunda än Sören även i fortsättningen och i skuggan. Jag har inte gjort några personangrepp på Sören. Men har flera gånger påpekat sak-och slarvfel. ( Det vet Sören.) Samt försökt att se saker och ting ur en annan synvinkel. Att bara bli applåderad tror jag inte Sören uppskattar. Han kan svartlista mig om han vill.
Om 27 svenska militärer och diplomater förespråkar ett nära samarbete med historiens största krigsmaskin och inte vill skriva under ett förbud mot kärnvapen då finns bara en beteckning på dessa. KRIGSHETSARE.
Bra rutet Sören.
Alltså, krigshetsare är väl ett knepigt ordval i sammanhanget? Hur vet du att dessa 27 är sådana? Är alla som är för NATO också fanatiska krigsförespåkare? Själva ordvalet luktar gammeldags Kremlvokabulär tycker jag. Agitatoriskt och polariserande.
Är verkligen dessa tjugosjus syfte att hetsa till krig? Jag tror snarare att de vill bevara freden.
Och vem kan denna HGL vara som ständigt kritiserar Sören?
Om man är rak i ryggen och står för sina åsikter är det mer klädsamt att skylta med sitt namn rakt upp och ned. Knepiga signaturer vittnar snarast att man vill befinna sig i skuggan och det känns mycket skumt för mig.
Mitt tips: Byt taktik och stå upp för den du är.