I USA har de rikaste berikat sig och de fattiga har fått det allt sämre de senaste femtio åren. En liknande utveckling visar sig nu också i Sverige, där Willy-ägaren och miljardären Antonia Ax:son Johnsson betalar lägre skattesats än kassörskan Lilian på Willys.

Hur gick det till att ett hatiskt twittertroll blev världens mäktigaste man, undrade den indiske författaren Pankaj Mishra i våras. Hur kunde USA:s arbetarklass ge sitt stöd åt en serieljugande misogyn dollarmiljardär?

Det finns inga enkla svar. Men en rimlig delförklaring är att peka på det stora missnöjet bland för decennium efter decennium allt mer marginaliserade fattiga amerikaner. En amerikansk arbetare hade på 1970-talet en årslön på 370 000 kronor. Samme arbetares lön i dag (korrigerat för inflation) är 215 000. För en bankanställd är motsvarande siffror 250 000 då, mot 210 000 kronor nu.

Hälften av USA:s löntagare tjänar 17 dollar i timmen eller mindre. 25 procent tjänar tio dollar eller mindre.

Under samma nästan femtio år har den rikaste procenten av befolkningen i USA fått enormt ökade årsinkomst, från 3,5 miljoner till 109 miljoner kronor. Ökningarna lär accelerera med Trumps utlovade skattesänkningar åt landets allra rikaste.

Utvecklingen i Sverige påminner dessvärre om den i USA. Häromdagen visade tidningen ETC att Antonia Ax:son Johnsson, via matjätten Axfood  är storägare i Willys. Hennes förmögenhet uppskattas till 50 miljarder kronor. De senaste sex åren har hon dragit in 5,4 miljoner i månaden, men i slutänden har hon betalat endast 18 procent i skatt på sina inkomster.

På samma Willys arbetar 67-åriga Lilian som butiksbiträde. Hennes timlön efter tolv år är 125 kronor. Hon tvingas arbeta kvällar och helger och får då en månadslön på 30 000 kronor. På den drar Skatteverket 23 procent.

Alltså Willys ägare tjänar över fem miljoner i månaden och betalar 18 procent i skatt medan kassörskan Lilian på Willys betalar 23 procent i skatt.

Hur i helvete har det kunna bli så orättvist?

De ökade klassklyftorna i USA möjliggjorde Trumps valseger. I Sverige har de bidragit till att SD lockat allt fler väljare.

ETC tar också upp mångmiljardären och Spotify-grundaren Martin Lorentzon. Han har återkommande klagat över de höga skatterna i Sverige och använder sig av ett brevlådeföretag på Cypern för att skattetrixa. 2011 deklarerade han en inkomst på 50,2 miljoner, varav endast tolv procent betalades in i skatt.

Liberalernas populistiske ledare Jan Björklund använde för övrigt Martin Lorentzon som ett exempel i en TV-debatt i Agenda på att de höga skatterna i Sverige tvingade företag att flytta utomlands, detta i en diskussion om nedläggningen av Findus – vilken som bekant beslutades med en axelryckning av en av USA rikaste personer Noam Gottesman, huvudägare av Findus via Nomad Foods.