”Nazino Affair hör till det mest vidriga i Stalins Gulag. 1963 sändes 6000 fångar till en ö i floden Ob i Sibirien. De flesta dog, många blev uppätna. Ovan en trailer, nertill hela filmen.
Ryssland har fått rollen som spöke i den svenska dagsaktuella politiska debatten. Ryssland hotar Sverige, påstår politiker och militärer som vill ha högre anslag. Sverige måste gå med i Nato hävdar somliga och hänvisar till det ryska hotet, ingenting annat. I rubrikerna nämns aldrig Ryssland, bara Putin. Putin kan tänkas invadera Gotland. Och så vidare.
Bara undantagsvis ges rapporter om Rysslands samtid, om den politiska och ekonomiska utvecklingen och om den historiska bakgrund ur vilken dagens Ryssland formats. Sällan blir vi påminda om Rysslands och Sovjetunionens ofta fasansfulla 1900-talshistoria.
I dagarna sänder Axess TV i flera repriser (se härunder) en otrolig dokumentär, som blottlägger kusliga förhållanden under Stalins terror. Det handlar om ”Stalins fängelseö – Nazino”, som låg på en ö i floden Ob i distriktet Tomsk, 80 mil norr om staden med samma namn, som i sin tur ligger norr om Nowosibirsk i Sibirien.
Under den stora hungersnöden i Sovjetunionen under 1930-talet lämnade miljontals människor landsbygden och sökte sig till de stora städerna. För att återställa lag och ordning i städerna gav Stalin 1933 order om att rensa Moskva och Leningrad på ”oönskade” personer. Samtidigt var ambitionen att ”befolka” Sibirien.
Stalins ”stora plan” var att tvångsdeportera två miljoner människor till Sibirien och Kazaksthan, där de skulle uppodla en miljon hektar jungfrulig mark.
Mellan mars och juli 1933 greps 85 000 personer enbart i Moskva.
6000 människor i denna grupp arresterades godtyckligt av polis från gatorna i Moskva och Leningrad, däribland också tolvåriga barn. Deras enda brott var ofta att de inte bar id-handlingar på sig. De transporterades utan förhör eller möjlighet att försvara sig till Nazino, en liten sibirisk ö 3000 kilometer öster om Moskva. Där fanns inga förnödenheter, ingen infrastruktur, inga bostäder.
Första delen av färden gick med tåg till staden Tomsk och därifrån vidare med båt på floden.
Det som kommit att kallas ”Nazino Affair” hör till det mest vidriga i Stalins Gulag. 27 personer dog under flodtransporten. På ön fanns inga hus, inga skydd mot vädret. Det snöade den första kvällen. Under fyra dagar distribuerades ingen mat överhuvud. Under den första dagen begravdes 295 av fångarna.
Senare distribuerades mjöl. Men det fanns inga ugnar för att baka bröd. Fångarna blandade mjölet med vatten, åt och fick dysenteri.
6,114 ”socialt skadliga element” sändes till Nazino. 4 000 dog av svält eller mördades. Många blev uppätna. Eftersom det inte fanns någon mat började fångarna äta upp varandra.
I filmen berättas en historia om vakten Kostia Venikov. Han uppvaktade en av de kvinnliga fångarna och skyddade henne. När han inte var närvarande infångades flickan, bands vid ett träd, fick medan hon ännu levde sina bröst och muskler avskurna, allt som gick att äta.
Det här var inte den enda händelsen av det slaget, uppges i filmen. Under juni månad arresterades ett femtiotal personer på önd för kannibalism.
Den franske historikern Nicolas Werth, en av författarna till Kommunismens svarta bok, gav 2006 ut boken ”Cannibal Island” om Nazino Affair.
Fotnot: Filmen ”Stalins fängelseö – Nazino” sänds på Axess TV vid följande tillfällen: Lördag 25/3: 15.40 – 16.40, 26/3: 07.00 – 08.00, 27/3: 09.00 – 10.00, 28/3: 23.00 – 00.00, 29/3: 16.00 – 17.00.
Fotnot2: Mina uppgifter bygger främst på den nämnda dokumentären och på Wikipedias artikel. Eftersom ingen dokumentation av det som skedde på ön gjordes förrän 2002 är materialet om Nazino affair svårt att kontrollera. Det gäller inte minst bilden ovan, hämtad från en webbsida om Nazino, men utan bildtext.
Här under finns filmen i sin helhet i två delar i en fransk version. Det finns möjlighet att ställa om undertexterna till engelska eller svenska.
Ett folk som levt under så vidriga förhållanden under så lång tid, kan ”välja” vilken galning som helst till president, i tron att få det bättre. Och till och med fås att gå ut i krig. Därför måste vi vara beredda. Men hoppas på det bästa.