Läkaren och konstnären Hans Huldt visar på Höganäs Museum Sjukhusliv, ett berörande medicinskt och konstnärligt testamente.

Hans Huldt har under sitt yrkesliv varit läkare, först kirurg, senare narkos- och intensivvårdsläkare i Helsingborg. Dessutom är han konstnär och visar nu på Höganäs museum ”Sjukhusliv”, en stor utställning med dryga 40-talet verk, ett medicinskt och konstnärligt testamente.

Sällan har jag sett en utställning som berör så starkt genom att gestalta så djupt existentiella ämnen som Sjukhusliv. Huldt skildrar läkarlivet, det som är ”vardag” för honom och andra inom vården men som för patienterna, de sjuka, handlar om gränsen mellan liv och död. Mycket handlar om det svåraste, om döden och sorgen när livet inte gick att rädda, om läkarens smärta och om de anhörigas sorg.

Målningarna, mest i akryl, är ofta sorgesamma, i smärtan efter det att en människas liv blåsts ut, när trådar brustit.

Men inte bara så. Jag läser än mer in förundran över livets rikedom och en begrundan över dess bräckliga skörhet, och en reflexion över läkarrollens ambitioner och tillkortakommanden. Den kan inte minst ses som en hyllning till alla läkare och andra inom vården som hängivet ställer sin kunskap i livets tjänst.

Hans Huldts målningar är ofta utförda i jordnära färger, som, om det hade varit musik, kunde kallats stämda i moll. Moll står inte bara för sorg utan också för vemod och skönhet, känslor som väcks när jag ser den här ovanliga konstutställningen med så mycket allvar och just skönhet i bildernas meditationer över livet, döden och detta att vara människa.

Många av bilderna har tillkommit i samarbete med Elsa Lena Ryding, gynekolog och poet. Hennes dikter har tolkats i målningar – och finns också som en viktig del i den skrift som getts ut inför utställningen.

Några av Hans Huldts målningar går utanför utställningens huvudtema – fast ändå inte. Det gäller den stora ”Min morfars kopparbo”, som är en släkttavla, där människor står vid en strand. Några är på väg ut i båtar. Många har kläder, andra är nakna, de utan kläder är de redan döda – och floden är Styx, till vars strand vi alla kommer.

Helt annorlunda är ”Tidstavlan från Medicinhistoriska museet”, som påminner om sjukvårdens alla byggnader i Helsingborg och ger ett historiskt perspektiv. Den visas till vardags på Medicinhistoriska museet vid Bergaliden, som dessbättre räddades efter olustiga turer med ett historielöst landsting.

Fotnot: Utställningen pågår till 17 april