Emir Kustricas nya ”On the Milky Road” på filmfestivalen i Göteborg.

Emir Kusturica tog filmvärlden med storm med filmer som Zigenarnas tid, Underground och Svart katt, vit katt.

Den jugoslaviske filmaren, född i Sarajevo 1954, vill gärna fortsätta att vara jugoslav fast landet inte längre finns. Han är en av bara åtta regissörer som vunnit guldpalmen i Cannes två gånger.

Efter att under lång tid inte presenterat några nya storfilmer återkommer Kusturica nu med ”On the Milky Road”, där han (nästan) lever upp till sig själv. Filmen hade svensk premiär på Göteborgs filmfestival.

Kusturica själv spelar den osannolika rollen som mjölkbudet Kosta ridande på åsna mellan byarna i Balkans berg. Han har ett speciellt förhållande till djuren. En pilgrimsfalk slår sig ideligen ner på hans huvud eller axel och vaggar i takt till musiken. En väldig orm ringlar sig runt honom och dricker gärna utspilld mjölk. Ett möte med en björn i skogen blir en vänskaplig träff.

Inledningen är makalös. En gris slaktas, blodet hälls ut i ett badkar, dussinet stora gåskarlar doppar sig i blodet under vilda skrin.

Filmen utspelar sig någon gång mot slutet av 1990-talets krig. Soldater och helikoptrar attackerar byn. Den gamla stationsklockan från den österrikisk-ungerska tiden skjuts sönder, loden far upp och ner, kugghjulen går i spinn och historien spökar högst handfast.

En prickskytt skjuter bort Kostas öra – och en byflicka syr fast det med nål och tråd. Intrigen tråcklas av en romantisk kärlekshistoria och en vild jakt genom vackra Balkanmiljöer.

Det är överdådigt och festligt, med orgier i magisk realism och med vildaste Balkanmusik, dock utan Goran Bregovic. Handlingen bygger på tre verkliga händelser och många fantasier, heter det. Ibland blir det alltför mycket på en gång och i rasande fart. Ändå är det en Kusturica i fullt swing.

Filmen kommer att ha svensk biopremiär under våren, enligt Njutafilm.