Det går att skriva också komplicerade texter på lätt svenska. Försäkringskassans otympliga formuleringar är en förolämpning mot de människor man ska tjäna.
Jag bjuds på turkiskt kaffe hemma hos en syrisk flyktingfamilj. De har efter mer än ett års väntetid intervjuats av Migrationsverket och väntar nu på besked om uppehållstillstånd – eller inte.
Det var för dem en lång väg att mestadels vandra hit genom ett Europa där gränserna snabbt stängdes förra året. I Sverige följde en osäker tid med väntan på besked och myndighetsbeslut. Under tiden erbjöds ingen som helst svenskundervisning.
Hemma hos M och hans familj finns den syriske vännen A, som varit i Sverige i fyra år, fått uppehållstillstånd och därmed kommit i kontakt med nya svenska myndigheter. Han är lite äldre, hans svenska är knackig. Han har med sig ett dokument från Försäkringskassan, skrivet på byråkratisk svenska.
”Under ovanstående tid kan du ha rätt till ersättning i form av aktivitetsstöd utvecklingsersättning. Det är försäkringskassan som fattar beslut om ersättning och ersättningsnivå samt ansvarar för att den betalas ut. För att få ersättning ska du varje månad skicka in blanketten ”Försäkran” (FK 5057) till Försäkringskassan. Du kan bli skyldig att betala tillbaka ersättning om du lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller om du inte anmäler förändringar. Arbetsförmedlingen kan begära att få uppgifter från Försäkringskassan och/eller anordnaren om det du angett på din försäkran. Meddela snarast Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om du inte kan börja programmet eller om förutsättningarna för detta beslut ändras. …”
Jag läser texten flera gånger och har svårt att förstå. Flera gånger försöker jag förklara för A det jag inte själv förstår. Till slut tackar han, antagligen uppgiven och inte mycket klokare.
För A är det livsviktigt att förstå Försäkringskassans text. Varför är den då så hopplöst illa skriven? Varför får han inte en översatt text på arabiska, han kan ju inte vara den ende arabisktalande som ska informeras?
Läsbarhetsindex – eller LIX – anger hur svåra texter är och kan räknas ut efter hur många ord varje mening innehåller och antalet ord med fler än sex bokstäver. Citatet ovan har ett LIX på 49. Från 50 räknas texter som svåra. Barnböcker ligger på LIX under 30, liksom LL-böcker, för vuxna med lässvårigheter (upp mot 25 procent av befolkningen). Populärtidningar och skönlitteratur har ofta ett LIX på mellan 30 och 40.
Det går att skriva också komplicerade texter på lätt svenska. Försäkringskassans otympliga formuleringar är en förolämpning mot de människor man ska tjäna.
Den brittiske filmaren Ken Loachs starka bioaktuella ”Jag, Daniel Blake” handlar om snickaren Daniel Blake som efter en hjärtinfarkt behandlas med Kafkaaktig byråkrati. Samtidigt som han överklagar Försäkringskassans beslut att friskförklara honom (helt motsatt läkarinstruktioner) tvingas han söka jobb han vet att han inte kan utföra.
Efter att ha läst den svenska Försäkringskassans snåriga formuleringar anar jag att många i Sverige delar Daniel Blakes öde.
