Avgjorde FBI-chefen James Comey presidentvalet i USA?
Donald Trump låg riktigt illa till i opinionsundersökningarna. Den läckta videofilmen där han berättar om hur han tar en minttablett innan han kysser kvinnor utan att fråga för att sedan ”grab them by the pussy” var inte populär bland amerikanska väljare, särskilt inte bland kvinnor, förståeligt nog.
Trumps dåliga bortförklaringar om att det handlade om grabbigt omklädningsrumssnack gjorde bara saken värre. Allt fler insåg att den här sexistiske självupptagne mansgrisen var helt omöjlig som USA:s president.
Det var mindre än två veckor till valet, som i det skedet tycktes avgjort, vilket bekräftades i alla valundersökningar ända fram till valdagen: Hillary Clintons valseger var inte hotad.
Då inträffade något fullständigt oväntat. Den 28 oktober, det är elva dagar kvar till valet, offentliggör FBI:s chef, James Comey, att han tänker inleda en ny undersökning av Hillary Clintons privata mejl, utifrån en beslagtagen dator i en brottsundersökning, som inte hade med Hillary Clinton att göra, annat än att den misstänkte personens tidigare hustru arbetat för henne.
Comeys uttalande återgav initiativet i valkampanjen till Donald Trump. På möte efter möte skränade Trumps anhängare över hela USA och upprepade hans krav på ”lock her in”, Clinton ska i fängelse, det första Trump tänker göra som president är att utse en särskild åklagare.
Två dagar före valet annonserade Comey att utredningen hade lagts ner, Clinton hade inte gjort sig skyldig till något brottsligt. Samtidigt påmindes väljarna ännu en gång om e-postaffären, som kan ha blivit den fråga som avgjorde valet.
Sällan har en valkampanj i ett västerländsk demokrati varit så smutsig.
I nya numret av New York Review of Books (8 december) skriver juridikprofessorn David Cole om dessa händelser under rubriken ”What James Comey did”. Cole konstaterar att polisutredningen av Clintons epost snabbt politiserades och att den politiska processen präglats av missbruk av den offentliga makten.
Comey slår fast att FBI-chefen påverkade valet på ett exceptionellt olämpligt vis och att han bröt mot de regler som uppfordrar rättsväsendet att inte kommentera pågående utredningar. Han informerade inte heller justitiedepartementet.
Det finns ytterligare underligheter förknippade med FBI-chefen påpekar David Cole. På en presskonferens i juli tillkännagav Comey att utredningen om Hillary Clintons epost-affär hade lagts ner, eftersom man inte funnit något bevis för att hon brutit mot lagen. Comey konstaterade dessutom att Clinton hade varit ”extremt vårdslös”, vilket, skriver Cole, inte är ett federalt brott och inte något som en FBI-chef ska ha en åsikt om.
Till saken hör också att det sedan decennier i USA funnits regler för att åtal och information om utredningar mot personer som regel inte ska offentliggöras från 60 dagar före valet. Det gäller i alla val, från presidentval till valen till lokala skolstyrelser, konstaterar David Cole syrligt.
Bilden: En Trump-supporter på ett valmöte i Colorado, oktober 2016.