För ett år sedan greps en helt oskyldig irakisk ung man som terrormisstänkt på en flyktingförläggning i Boliden. Uppståndelsen var stor. Hotläget i Sverige höjdes. Nu hotas han av utvisning.
För ett år sedan greps i Boliden den 22-årige irakiske flyktingen Moder Mothanna Magid som misstänkt terrorist under ett stort polispådrag och under för hela Sverige ytterst dramatiska omständigheter. Hotläget i Sverige höjdes. Uppståndelsen var total och den misstänktes bild spriddes i sociala medier. Han blev uthängd som förbrytare som få.
Redan från början var det uppenbart att misstankarna var vaga och därtill hemligstämplade. När alla anklagelser föll ihop som ett korthus fortsatte hemlighetsmakeriet. Varifrån kom den felaktiga informationen? Hur fungerar samarbetet mellan olika nationella underrättelsetjänster när det kan gå så här illa?
Det som utspelade sig har ett stort allmänt intresse. Vad är det som egentligen händer i Sverige? Bör inte SÄPO undvika att skapa onödig rädsla bland allmänheten?
En ledande terrorist som planerar attentat har ofta stora resurser. Hur kan det då komma sig att han grips på en flyktingförläggning i Norrland, som knappast kan vara den bästa platsen för planering av vansinnesdåd? Och att han varit i Sverige i tre veckor? Varför i Skellefteå?
Den felaktigt gripne och helt oskyldige Moder Mothanna Magid krävde staten på en miljon kronor i skadestånd. I slutänden tillerkändes han i sammanhanget futtiga 12 000 kronor.
– Personligen tycker jag denna praxis är för snål när det gäller fall som det här, där medieskadan är väldigt stor, sa då till SVT Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Nu visar det sig också att Moder Mothanna Magids ansökan om uppehållstillstånd till följd av teknikaliteter kan leda till avslag och utvisning, därför att hans namn fortfarande står på något slags lista över terrorister. Det innebär i så fall ett grovt övergrepp mot honom och sannolikt också stora personliga risker.
Till saken hör att SÄPO inte gjort mycket om något för att så långt möjligt för den svenska allmänheten reda ut vad det var som hände då i Boliden i november 2015. Hur ska vi kunna lita vad nya liknande situationer kan innebära?
På torsdagen släpptes en terrormisstänkt 33-åring i Uppsala län efter att ha suttit häktad en vecka misstänkt för ”förberedelse till terrorbrott”. Tidiga uppgifter om islamofobi fick åtminstone min fantasi att tänka på en Brevik-liknande högerextremist.
Försvarsadokaten Leif Silbersky säger i Expressen att åklagare och polis ”skjutit högt ovanför målet”.
Vem ska vi lita på? Det handlar om SÄPO:s trovärdighet, om en ung flyktings rättssäkerhet och om svenska folkets tilltro till myndigheterna i krissituationer.