Stora Barriärrevet utanför Australien avled stilla år 2016 efter en lång tids sjukdom. Det blev 25 miljoner år gammalt.

Världens största levande struktur var det Stora Barriärrevet, den enda synlig från rymden. Revet var 2 600 kilometer långt och täckte en yta på cirka 344 400 kvadratkilometer med 900 öar. Det var större än Storbritannien och hade större artrikedom än hela Europa. Här fanns 450 korallarter, 1625 olika slags fiskar, 220 fågelarter och 30 valar och delfiner.

1981 utsågs revet av Unesco till ett världskulturarv och beskrevs som ”den mest imponerande marina miljön i världen”. Men redan samma år inträffade en större massblekning av revets koraller, skriver nättidningen Outside i en text av Rowan Jacobsen, utformad som en dödsruna över det unika revet.

Jacobsen beskriver ingående de komplexa sammanhang som är en förutsättning för revet, där särskilt vattentemperaturen spelar en avgörande roll. Också atmosfärens koldioxidhalt är väsentlig. 2015 passerade jordatmosfären ett kritiskt gränsvärde. Både vattentemperaturen och koldioxidhalten är följder av den globala uppvärmningen.

I år har 93 procent av Stora Barriärrevet drabbats av blekning, skriver Japan Times. Det är ingen tillfällighet att det sammanfaller med att 2016 blivit det varmaste året i mänsklighetens historia.

Om inte förhållandena snabbt förändras svälter blekta koraller och dör.

The Day frågar sig varför inte det döende Stora Barriärrevet är huvudnyheter i alla världens medier:

”Vi borde skämmas över vår kortsiktighet och vår okunskap som får oss att inte uppmärksamma den katastrofala förstörelsen av detta oskattbara naturområde.”