Vad händer med Bosnien om den serbiska enheten vill lämna och Daytonavtalet från 1995 faller samman?

Förra söndagen genomfördes en folkomröstning i den semiautonoma serbiska delen av Bosnien, Republika Srpska, med Banja Luka som administrativt centrum. Omröstningen gällde formellt om Republika Srpska skulle införa den 9 januari som något slags ”nationaldag”, trots att området inte utgör en självständig stat.

Bosniens konstitutionella domstol har förklarat omröstningen för illegal.Den genomfördes trots det och Den höge representanten, som övervakar Daytonavtalet från 1995 gjorde ingenting för att förhindra att den genomfördes.

Vad det egentligen handlade om var att testa opinionen i området för att 2018 genomföra en ny folkomröstning om nationell självständighet och utträde ur Bosnien Hercegovina. Resultatet blev att bara 56% röstade men att 99,8 procent av de röstande svarade ja.

Hotet av ett nytt krig i Bosnien är nu så starkt att ”man kan känna det i luften”, varnar Aleksandar Vucic, EU-vänlig premiärminister i egentliga Serbien.

”Det behövs bara en gnista för att det åter ska bli krig.”

Många oroar sig för att omröstningen i Republika Srpska var en sådan gnista, skriver The Economist.

Tidskriften tonar ändå ner krigsrisken. Bosnien är en svag och dysfunktionell stat, vars trovärdighet urholkats av omröstningen. Ändå är risken för krig inte så stor. De flesta bosnier oroar sig för jobb, skolor och sjukvård. Nya utbrott av nationalism på endera sidan skapar inga jobb och hindrar heller inte de bosniska läkarna att emigrera för att få bättre löner i något annat land.

Folkmängden i enheten är 1,3 miljoner. Områdets president Milorad Dodik  betraktas av många bedömare i väst som en oblyg nationalist och det största hotet mot Bosniens bräckliga multietniska fred.