Ett svenskt Natomedlemskap innebär att vi slutar tro på diplomati och samtal för att i stället förlita oss på militärt våld, säger Stina Oscarson.

”Värdlandsavtalet som undertecknades mellan Sverige och Nato innehåller inget undantag för kärnvapen”, sa Stina Oscarson, initiativtagare till den oberoende Natoutredningen, i ett samtal med Renée Danielsson i lundaförlaget Celanders monter under bokmässan.

– Inte heller har avtalet provats mot grundlagen.

Stina Oscarson pekar på den berättelse som använts för att få svenskarna att acceptera i första hand Värdlandsavtalet och nu i nästa steg ett svenskt Nato-medlemskap. Det heter att Ryssland är på väg att anfalla Sverige och att vi inte kan försvara oss.

– Det låter logiskt. Och det är inte konstigt att människor blir rädda. Med det resonemanget bör Sverige gå med i Nato. Men det är inte så enkelt.

Hon vänder på resonemanget. Sverige har i över 200 år levt i fred – utan att vi haft militär som skulle kunna ha försvarat Sverige mot anfallande grannar, mycket farligare än dagens Ryssland.

– Går vi med i Nato innebär det att vi slutar tro på diplomatin och på samtalet för att i stället tro på våldet. Kommer 150 soldater på Gotland att avskräcka Ryssland? Det håller inte.

Bygga säkerhet är något helt annat, understryker hon. I dag finns ingen som helst dialog med Ryssland.

– Vi som vill det kallas för Putinkramare och extremvänster. Men det finns en stor bredd i Natomotståndet, människor som tror på samtalet.

Till saken hör också att Sverige och EU outsourcar asylrätten till Turkiet.

– När passar det att ha en ”moralisk hållning”?

Det senaste Sifo-opinionsundersökningen från juli i år visar att bara 33 procent av svenskarna är för ett Natomedlemskap med 49 procent är mot med 18 procent osäkra.