Ska fattigdom kriminaliseras, undrar Hans Swärd och Per Eriksson i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Bilden kvinnofängelset på Citadellet i Landskrona, i bruk till 1940.
För några dagar sedan nämnde civilminister Ardalan Shekarabi i en radiointervju att han vill se över frågan om ett tiggeriförbud i Sverige. Utspelet har väckt starka känslor. Kan man kriminalisera fattigdom? Kan man över huvud kriminalisera komplexa sociala problem?
I en debattartikel i Svenska Dagbladet undrar Hans Swärd, professor i socialt arbete, och Per Eriksson, Lundauniversitetets rektor 2009 – 14, om det går att ” utrota djup fattigdom och diskriminering genom förbud?”.
De citerar den nederländske sociologen Abram de Swaan:
”De fattigas problem är att hålla sig vid liv, men fattigdomsproblemet är de rikas problem”.
I början av 1900-talet fanns svenska tiggare på våra gator, skriver artikelförfattarna. Vad som fick bort dem var inte tiggeriförbuden eller lösdriveriförordningar – utan en generell socialpolitik.
Författarna pekar på att ett förbud kan uppfattas som diskriminering av en redan diskriminerad grupp, romerna, och att det i praktiken är fattigdom som kriminaliseras – i överflödssamhället Sverige, år 2016.
Tiggarnas utsatthet i sina hemländer kan inte lösas genom tiggeri här i Sverige. Men lika självklart är, fortsätter författarna, att fattigdom och diskriminering inte kan avskaffas genom kriminalisering.
Omkring 4700 fattiga EU-medborgare fanns i Sverige i november 2015. Antalet hemlösa beräknades vid den senaste kartläggningen till 34 000. Därtill kommer de papperslösa som lever gömda, enligt Socialstyrelsen mellan 10 000 och 30 000.
I Ungern har man förbjudit både tiggeri och hemlöshet, landet har den i särklass hårdaste lagstiftningen i Europa. I Rumänien är alla former för tiggeri förbjudet. I Grekland kan tiggeri ge sex månaders fängelse och 3000 euro i böter. Ska Sverige gå den vägen?
För några dagar sedan besökte jag under pågående Landskrona fotofestival Citadellet i staden, där det ända sedan 1700-talet suttit fångar. Under större delen av 1900-talet och ända fram till 1940 användes Citadellet som tvångsarbetsanstalt för kvinnor.
Många av dem dömdes för ”lösdriveri”, som väl kan jämföras med dagens tiggeri. Om tiggeri skulle kriminaliseras, skulle vi då fylla våra fängelser med särskilt romska tiggare från Rumänien. Tanken är kuslig. Och ändå har den väckts av en socialdemokratisk minister.
Javisst kan man kriminalisera fattigdom.På sätt och vis är det redan nu kriminellt att vara fattig.Inte bara för romer utan för alla.Fattigdom är det största brottet en människa kan göra sig skyldig till.Även mord och dråp är bagatellbrott i jämförelse med fattigdom där det aldrig finns förmildrande omständigheter.