Högra sektorns Stepan Bandera, ansvarade för massakrer på judar i Ukraina under kriget. Nu reser man monument över ”krigshjälten”, vars födelsedag blivit nationell helgdag.
I Ukrainas historia spelar nationalisten Stepan Bandera en stor roll. Han ledde under andra världskriget en rörelse som utgjorde en del av det fascistiska Ukraina, i samarbete med Nazityskland under invasionen av Sovjet 1941.
I tidskriften Internationalen (32/2016) uppmärksammar Håkan Blomqvist, historiker vid Södertörns högskola, att Bandera hyllas i Kiev, där man i juli döpte om en av huvudgatorna till Stepan Banderas aveny, trots att den ukrainske fascistledaren mördade tiotusentals judar, polacker och socialister under andra världskriget. Rubriken på artikeln är ”Judemördare hyllas i Ukraina”.
Blomqvist citerar den anrika jiddischtidningen Forward (Forwerts) i New York, som den 2 augusti uppmärksammade hyllningen av Bandera:
“Tänk dig att du går på promenad i din hemstad och runt hörnet möter en gata som just döpts om till Adolf Eichmanns väg. Detta är mer eller mindre vad som händer i dagens Ukraina. I början av juli uppkallades en av Kievs huvudgator efter Stepan Bandera.”
Banderas riktning av OUN/UPA (rörelsen var splittrad, UPA kallas också Högra sektorn) genomförde 1943, skriver Blomqvist, blodiga etniska rensningar i den mellan Polen och Ukraina omtvistade regionen Volynien, där över hundratusen civila polacker och judar, varav många kvinnor och barn, mördades. Den polska sejmen (parlamentet) beslutade i somras att benämna OUN/UPAs massakrer folkmord.
Europaparlamentet har tidigare reagerat mot att Bandera förklarats som nationalhjälte. Trots det firades dennes hundraårsdag i Ukraina med ett frimärke, samtidigt som födelsedagen gjorts till nationell helgdag. På många platser i landet har statyer över Stepan Bandera rests.
Under 2000-talets första år reste Omer Bartov i västra Ukraina för att finna spår av sin utrotade judiska släkt. Han fann i stad efter stad hur synagogor rivits och gravplatser skyfflats bort, där massgravar med tusen judiska offer bara lämnats åt sitt öde och där judiska gravstenar blivit till byggmaterial och platser för judisk tro och kultur röjts bort för köpgallerior.
Där tidigare någon skylt kunde påminna om offren för förintelsen hyllas idag det nationalistiska minnet av förövarna, skriver Håkan Blomqvist.
I nazistjägaren Simon Wiesentahls födelsestad Butjatj levde före kriget omkring tiotusen judar som med den tyska ockupationen mördades till nästan sista man under 1942 och 43. Tusentals slaktades på skogshöjden Fedir.
Ett museum hyllar nationalisterna i UPA och på Fedirhöjden ståtar ett väldigt kors till minne, inte av stadens förintade judiska befolkning, utan tillägnat UPA:s frihetskämpar.
Bilden ovan: Monument över Stepan Bandera i den ukrainska staden Ivano-Frankivsk. Till vänster den ukrainska flaggan och till höger Högra sektorns svartvita fana.
Bilden härunder: Offer för en massaker som begåtts 1943 av Högra sektorn/UPA i Volynien i dåvarande Polen (nu Ukraina). Bilden från Wikipedia.
Och i Sankt Petersburg hyllas Kadyrov, man vill uppkalla en bro efter honom.
När man i Lviv däremot uppkallar en gata efter Djochar Dudaev, skulle du väl antagligen beskriva det på liknande sätt som du gör om Bandera.
Dubbla måttstockar, tror jag sånt kallas.