Helene Schmitz fotoutställning ”Album” på Pumphusets konsthall, visar lekande barn i naturen.

”Borderlands”, Helene Schmitz utställning på Dunkers våren 2015, öppnade fönster mot magiska bildvärldar. Med sin storformatkamera utforskade hon gränslandet mellan natur och kultur.

Ett genomgående tema var hur naturen återerövrar det som kulturen haft till låns  – i bilder vars estetik fångade förgänglighetens skönhet.

I sommar återkommer Helene Schmitz till ”den svenska södern” med ”Album”, en helt annorlunda utställning på Pumphusets konsthall i Borstahusen.

Album står för ”fotoalbum” står för familjeminnen, för barndomens somrar i Stockholms skärgård.

I en programdeklaration berättar hon att bilderna visar ”hennes döttrar, deras kusin och närmsta vänner”, är fotograferade under det sena nittiotalet och aldrig tidigare visade. Hon skriver också:

”När jag var liten hade jag uppfattningen att de vuxna levde i en annan slags verklighet än vår, det kändes som om vi barn levde i en egen parallellvärld. Det var i slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet, en tid som hyllade frihet och gränslöshet på många plan. Utan uppsikt och övervakning skapade vi egna universum i ständiga lekar utan inblandning från vuxenvärlden.”

Eller med Olle Adolphsons ord, … barn är ett folk i ett främmande land.

Bilderna i Pumphuset visar lekande mest nakna barn i naturen. Någon drar en häst i svansen. Åter med Helene Schmitz ord, de skapar sina ” egna universum i ständiga lekar utan inblandning från vuxenvärlden”.

De för ofta tankarna till Sally Manns ikoniska bilder av sina barn, visade på Dunkers 2008.

Även om ”Album” är helt annorlunda än ”Borderlands” finns många beröringspunkter. Det handlar om människan i naturen, om tiden och om minnet.

Utställningen pågår till 4 september.

Fotnot: Hur kan det komma sig att Landskrona har två konsthallar med ambitioner – jämfört med Helsingborgs noll?