Det irakiska jordbruket överläts direkt efter ockupationen till utländska och särskilt amerikanska storföretag som kontrollerade allt utsäde. Bilden från en protest mot Monsanto.
I maj 2003 förklarade George W Bush att USA hade vunnit kriget i Irak. Diplomaten Paul Bremer utsågs till chef för ockupationsmakten, kontrollerade den irakiska regeringen och utfärdade i hög fart 100 dekret för byggandet av ett nytt Irak, efter Saddam Husseins fall.
Genom de så kallade Bremer-orderna skulle Irak öppnas för (amerikansk) business, vilket har beskrivits som neoliberalernas hemliga revolution. Hundratals statliga irakiska företag såldes och utländska företag gick in som nya ägare. Strejker förbjöds liksom rätten att organisera fackföreningar.
Många av Bremers order stred uppenbart mot Geneve- och Haagkonventioner, som reglerar krig och ockupationsmaktens ansvar.
Ett av Bremers beslut, Order 81, skulle få särskilt långtgående och destruktiva konsekvenser för jordbruk och odlingar i Irak, skriver Mint Press News.
Jordbruket som vi känner det introducerades 7 000 år sedan i de delar av världen dit nuvarande Irak kan räknas.
Fram till den USA-ledda illegala ockupationen 2003 hade Irak ett väl fungerande inhemskt system för utsäde, passande olika jordar och klimattyper i landet.
Två år senare, 2005, svarade Irak bara för 4 procent av landets utsäde, till följd både av Order 81, av krigsförstörelse och sanktioner.
I ett tal 2008 berättade den irakiska läkaren och miljöaktivisten dr Dahlia Wasfi om konsekvenserna för det irakiska jordbruket av Order 81:
– Bremer öppnade upp Irak för multinationella livsmedels- och jordbruksföretag som Cargill Inc., Dow Chemical och Monsanto – företag som arbetar med genetiskt modifierat utsäde som också för optimering kräver speciella bekämpningsmedel. Till chef för det irakiska livsmedelsprogrammet utnämnde Bremer Daniel Amstutz, tidigare vice ordförande för Cargill, som såg det som sin uppgift att anpassa det irakiska jordbruket efter Wall Streets behov.
De irakiska bönderna försågs av de amerikanska företagen sex sorters vetesorter.
– Tre av dem var framtagna för pastaproduktion. Men i Irak äter man inte pasta. Det var heller aldrig syftet. I det svårt krigsdrabbade Irak med stora problem med livsmedelsförsörjningen inriktade Amstutz jordbruket så att hälften av produktionen i landet skulle gå på export.
Samma år, 2005, rapporterade FN:s människorättsexperter att 25 procent av barnen i Irak inte fick tillräckligt med mat och 8 procent var svårt undernärda.
Wasfi’s tal från 2008 publicerades på nätet i maj i år och sågs på kort tid av över en miljon. Publiceringen skedde i samband med den fjärde årliga protestmarschen mot Monsanto. Protesten ägde rum den 21 maj i fyrtio länder.
USA:s ockupation av Irak handlade inte bara om olja. Ambitionerna var att skrupellöst öppna andra sektorer av landet för amerikanska företag, som tog för sig av det som bjöds.