Qaisar Mahmoods debutroman ”Halva liv” är en berörande och tänkvärd far-son-berättelse, med en rik väv av existentiella reflektioner om sådant som identitet, integration och generationsfrågor.
I sin första bok ”Jakten på svenskheten”, beskrev Qaisar Mahmood svenskheten som en lök.
”Inte en lök som man skalar, utan en som växer. Sammanhållen men med nya skikt och nya smaker. Det är en vackert formulerad tanke”, skrev HD:s Gunnar Bergdahl i sin recension, rubricerad ”Du gamla, du föränderliga”, en rubrik som jag gärna återanvänder här.
Mahmood föddes i Pakistan 1973 och växte upp i Lahore. Hans pappa kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare. När Qaisar var sju följde han med resten av familjen till Stockholmsförorten Tensta. Hans första bok var som en roadmovie, 900 mil på motorcykel, i jakten på svenskheten, något slags svenskhet, kanske en växande lök med många ringar.
Fyra år senare har i vår hans andra bok, romanen ”Halva liv” (Natur&Kultur) kommit. Det är en tät skildring där förhållandet far-son står i centrum, men bara som ett av många teman i en berättelse som rymmer en rik väv av existentiella reflektioner.
En tanke som återkommer är att migrationen kan skapa ”åksjuka” för de som färdas över stora geografiska avstånd, där priset blir klyftor mellan generationerna. I boken sitter en son vid sin döende och okontaktbare pappas sida. I stället för att samtala skriver han brev, funderar på hur pappans livserfarenheter präglat hans egen världsbild – och på hur han själv lägger ramarna för sin son Adams framtid.
”Det smärtar mig att allt det som händer just nu kommer att påverka Adam negativt i framtiden. Att mina livsval kommer att ge honom svarta märken på själen som han kommer att behöva hantera längre fram i livet.”
I en tid som vår när frågor om integration, identitet och ”nationalitet” är mera väsentliga än någonsin – men oftast diskuteras med inslag av fördomsfullhet och förenkling – är ”Halva liv” berörande och tänkvärd.
Sonen minns hur pappan som muslim förmanade honom att inte bli kompis med en hindu.
Det gick inte för sig att umgås med ”någon som förde ihop händerna framför en staty av en elefant, i stället för att lägga huvudet mor marken”.
Qaisar Mahmood är till vardags chef på Riksantikvarieämbetet, där han arbetar med att utarbeta en vision för det nationella kulturmiljöarbetet.
I Folket i Bild/Kulturfronts sommarnummer (6-7 2016) presenteras ett utdrag ur Halva liv och en kortare intervju med författaren, där han bland annat, utifrån sitt arbete, säger:
”Man behöver inte vara född i Sverige eller ha blodsband för att kunna kulturarva, binda ihop igår, idag och drömma om en morgondag”.