Klarar Göteborgs-Posten krisen? Vad händer med demokratin i Sverige när allt fler dagstidningar får ekonomiska problem?

Tidningskoncernen Stampen har lämnat in begäran om rekonstruktion. 3000 anställda i 16 bolag berörs och en 14 morgontidningar med Göteborgs-Posten i spetsen. Företaget är i djup ekonomisk kris. Ingen kan med säkerhet veta om man klarar sig undan en konkurs.

”Kan Stampens tidningar, så som vi känner dem, komma att läggas ner? Ja, om rekonstruktionen misslyckas”, skriver DN:s Martin Jönsson. Han fortsätter:

”Nu måste det komma in nya ägare, beredda att skjuta till nya pengar, annars tornar konkursens moln upp sig över Västsverige. Rekonstruktionen är en av de största i Sverige och de tänkbara konsekvenserna för diskussionerna om tidningskrisen till en helt ny allvarsnivå.”

Stampens och GP:s kris är ytterst en följd av dagspressens kris vid övergången till digitala nyhetsstrukturer, där tidningsföretagen är vilsna då det gäller att finna nya betalmodeller.

I SVT:s direktsändning från Stampens presskonferens sa medieekonomen Stefan Melesko att utmaningen för tidningsföretagen är att ta betalt av läsarna och inte lkängre lita på de annonsörer som länge stått för 2/3 av tidningsföretagens intäkter.

Med lägre kostnader, inga tryckpressar, inget dyrt tidningspapper och ingen distribution borde utmaningen inte vara omöjlig, genom modeller med mikrobetalningar. Lätt att skriva, men hittills inte realiserat framgångsrikt.

För Stampens del har krisen också en annan dimension, som en följd av en halvmiljardskuld efter de väldiga och vidlyftiga tidningsköp koncernen lånat pengar till, med bland annat Centerpartiet som säljare. Nu klarar Stampen inte av räntor och amorteringar.

På kort tid har vart fjärde journalistjobb försvunnit i Sverige. Stampen/GP:s kris är ännu en påminnelse om dagstidningsföretagen är illa ute – och med dem grundläggande förutsättningar för politisk demokrati i landet.

Familjen Hjörne har ägt Göteborgs-Posten i 90 år och särskilt de senaste decennierna skapat en tidning med hög journalistisk profil. Frågan är vad som händer med det fortsatta ägandet. Det beror på hur advokat Christian Andersch, en 47-årig expert på obeståndsrätt, förmår förvalta sitt ansvar för företagsrekonstruktionen.

I dagarna har gått precis två år sedan Bonniers/Sydsvenskans köp av Helsingborgs Dagblad offentliggjordes. Med försäljningen bröts ett mer än sekellångt band mellan tidningsfamiljen Sommelius och tidningen HD. Men HD har överlevt i Bonniers famn, om än med reducerade redaktioner i NV-Skåne, men med en tidning med fortsatt god journalistik.