Findus och AP-fondernas ”etik”

ForstaAP-fonden

Varför ska svenskarnas pensionspengar (genom Första AP-fonden) användas till ägande i företag som utan en blinkning lägger ner Findus och smiter undan skatter och allt samhällsansvar?

Nyligen avslöjades att svenska pensionspengar genom Första AP-fonden genom sitt ägande är inblandade i nedläggningen av Findus – på två amerikanska dollarmiljardärers sida mot samhället Bjuv och de anställda på Findus.

Nyheten uppmärksammades av radion efter Jonas Sjöstedts protest mot att Första AP-fonden gått in med 1,4 miljarder som storägare i amerikanska Pershing Square Holdings, som i sin tur är storägare i Nomad Foods, som äger och lägger ner Findus i Bjuv.

Men Bjuv ligger för långt från Stockholm. Findus har dåligt genomslag i de Stockholmsbaserade medierna. Och frågan om AP-fondernas placeringsregler klarar Rapport eller Aktuellt tydligen inte av, trots att alla svenskar över 65 berörs.

Av Första AP-fondens årsredovisning för 2015 framgår att Pershing Square Holdings inte är vilken satsning som helst utan  är fondens största utländska aktieinnehav. Hur kan det vara?

Företaget är registrerat i skatteparadiset Guersney. Det innebär med hög sannolikhet att företaget liksom dotterbolaget Nomad Foods (registrerat på Jungfruöarna, ett annat skatteparadis) inte betalar normal företagsskatt.

I fallet Nomad Foods och Findus innebär registreringen på Jungfruöarna uppenbar skatteflykt.

Varför ska svenskarnas skattepengar användas till ägande i företag som smiter undan skatter och samhällsansvar?

Första AP-fonden förvaltar svenskarnas pensionspengar. Det handlar om enorma belopp, (290,2 miljarder kronor), placerade i aktier, fastigheter, fonder och annat över hela världen. På den allmänna upplysningssidan om fonden heter det:

”Som ägare ställer fonden höga krav inom miljö, etik och bolagsstyrning.”

I årsredovisningen för 2015 är formuleringarna om placeringsregler betydligt luddigare:

” …hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.”

Alltså i klartext, hög avkastning är viktigare än etik. Etiken är ingenting värt om det inkräktar på profiten.