Vi är tillbaka i det kalla kriget, säger under det pågående kriget i Norge, Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker på FOI.

– Vi förbereder oss på det värsta, det är vår uppgift. Medvetandet för det osäkra läget i världen har ökat, säger till Svenska Dagbladet överste Mikael Frisell, regementschef på I 19 i Boden.

Han är en av 2000 svenska soldater som gått i strid i Norge, där hårda strider nu utkämpas med truppstyrkor på omkring 15 000 man.

Ett svenskt hemvärnsförband från Östersund har satts in.

– Det är glädjande att även förband från södra Sverige kämpar i snö och minusgrader, fortsätter överste  Frisell.

Den svenskledda brigaden består av 4500 soldater, under befäl av överste Lars Karlsson från Norrbottens regemente.

Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) säger till Svenskan:

– Sverige är inte längre en stillsam avkrok i Norden. I stället befinner vi oss mitt i skärningspunkten mellan Ryssland och väst. Sammanhanget är ett helt annat efter Rysslands annektering av Krim och striderna i Ukraina. Man har tappat tron på Ryssland som samarbetspartner. Vi är tillbaka till det kalla kriget. Övningen sänder signaler om vad vi kan åstadkomma i den här regionen, säger Niklas Granholm.

”En signal”, säger Granholm. ”Ett hot” är en mera adekvat beteckning. Konflikthantering genom militära hot riskerar att förvärra konflikterna.

Krig, skrev jag. Men det är förstås en övning, en gigantisk övning i Natos regi. Den kallas Cold Response och genomförs i subarktisk miljö.

När Sverige i vår undertecknar det så kallade Värdlandsavtalet med Nato kommer den här sortens  gigantiska militärövningar att bli vardag för svensk militär.

Blir vår del av Europa fredligare på så vis – eller ökar krigsrisken dramatisk, så att Sverige efter 200 år av fred och alliansfri politik riskerar att bli indraget i krig?

Foto: Anton Thorstensson/Försvarsmakten.