Regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson förordrar en hård politik mot tiggande romer i Sverige. Han möts av frän kritik från många.

”Martin Valfridsson tycks tro att vi är idioter. Det är vi inte. Vi är bara människor”, skriver på sin blogg Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och förbundsordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Bjereld kommenterar den utredning som regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson presenterade i måndags om ”utsatta EU-medborgare”, alltså tiggande romer från Rumänien.

I Sverige fanns i höstas 4700 ”utsatta EU-medborgare”, varav uppåt 100 barn. Valfridsson förespråkar en hård linje. Han vill inte förbjuda tiggeri, men avråder enskilda från att ge pengar. Samhället måste ha en strikt attityd mot olagliga bosättningar, säger han och menar att barnen inte ska erbjudas skolgång eller tillåtas bo på härbärgen.

Valfridssons förslag förfärar många. Rädda Barnen vänder sig mot behandlingen av de romska barnen:

FN:s Barnkonvention ger barn rätt till utbildning oavsett hur länge de vistats i landet.

– Det är därför en besvikelse att vi nu ser ett förslag som innebär att klockan vrids tillbaka. Alla barn, oavsett status, ska ha samma rättigheter, skriver Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, som sedan 26 år arbetar i Rumänien, framförallt med utsatta barn, de flesta romer.

I Dagens Arena skriver Per Wirtén om hur Martin Valfridssons förslag ger romska EU-medborgare sämre rättigheter än papperslösa. Han är rak och menar att frågan ligger inbäddad i en lång historia av statliga övergrepp mot romer:

”Att stänga skolhusens dörrar för just fattiga barn är överhetsstatlig klasspolitik och en återgång till 1950-talets »zigenarpolitik«.”

Ulf Bjereld fortsätter:

”I dag har jag gett mer pengar till människor som sitter utanför affärerna och tigger än vad jag gjort någon enskild dag tidigare. … ingen skall säga till mig att jag inte skall ge pengar till en fattig människa som ber om hjälp.”