Daytonavtalet skapade ett Bosnien som blivit en odemokratisk monsterstat.
Daytonavtalet undertecknades den 14 december 1995, i dag för tjugo år sedan i Paris efter att ha framförhandlats på en amerikansk flygbas. Det innebar ett slut på över fyra år av krig och lidande i Jugoslavien.
USA:s dåvarande president Bill Clinton var pådrivande bakom avtalet. Många menade att ett av hans främsta motiv var att säkra sitt omval i presidentvalet påföljande år.
Avtalet följdes av eldupphör som blev bestående. Men det ledde knappast till fred i djupare mening.
Det utformades heller inte efter demokratiska förutsättningar. Bosnien blev och har förblivit en monsterstat, vars legala förutsättningar inte är ”en man en röst” utan ett slags konstruerad ”etnisk balans”.
Bosnien delades genom avtalet in i två eller om man så vill tre enheter. En ”hög representant”, utsedd av EU, har den yttersta makten. Carl Bildt blev den förste på den posten.
Daytonavtalets regelverk blockerar förändringar och motverkar både icke-etniska partier och ekonomiska projekt över enhetsgränserna.
I stället för att lägga en grund till ett demokratiskt statsbygge har avtalet gynnat nationalister och nationalistiska partier.
Omvärldens ointresse för att skapa förändrade förutsättningar för Bosnien är ett grovt svek mot alla som lever i eller har rötter i Bosnien – och för alla jugoslaviska folk.
Omvärlden, dvs. USA och EU har skapt en monster med nationalistiska ledare som håller landet på låg intensivkonflikt.
Svjetlana, det är min uppfattning också.